Prognos för valutahandel med USD/SEK under 2023

Kursen för valutaparet USD/SEK har sjunkit en bra bit över 2% sedan i fredags – från 10,75 vid fredag lunchtid till 10,50 nu på måndagsmorgonen. Utvecklingen följer den för dollarn gentemot flera andra valutor också, men hur ser prognosen ut för valutahandel med USD/SEK den närmaste tiden? Kan vi vänta oss en ihållande nedgång, eller kommer greenbacken att studsa tillbaka uppåt?

Över de senaste tolv månaderna har trenden för USD/SEK rejält uppåt. Den amerikanska dollarn har stärkts till rekordnivåer och, om än tillfälligt, varit uppe i över 11,30 kronor för att idag kosta runt 10,50. Dollarns guldrusch har därmed mattats av något sedan i höstas och kursen har varit mer volatil – såväl gentemot kronan som euron och många andra valutor. En utveckling som av expertisen framförallt förklaras med att många väntar sig lättnader i de ekonomiska åtstramningar som Fed vidtagit under 2022. Centralbankens räntehöjningar väntas bli mindre, alternativt pausas eller till och med sänkas, framöver.

Samtidigt som måndagsmorgonens kurs på 10,50 för USD/SEK är klart lägre än vad den var före helgen, är det emellertid en uppgång från den på blott 10,17 som vi såg i mitten av december. I vanlig ordning är det svårt, eller nästintill omöjligt, att förutspå vilken utveckling valutamarknaden kommer att bjuda på den närmaste tiden – men nedan kikar vi närmare på de faktorer som har en inverkan på just USD/SEK och hur kursen kan förväntas utvecklas framgent. Intressant såväl för dig som vill testa valutahandel med USD/SEK, som för den som planerar en resa till andra sidan Atlanten.

Från kraftig uppgång till avsvalning – varför har USD tappat sedan i höstas?

USD har som inledningsvis nämndes sjunkit något mot såväl den svenska kronan som mot andra valutor sedan tredje kvartalet i fjol. Förvisso från rekordhöga nivåer. I oktober 2022 kostade 1 USD över 11,30 svenska kronor, och för USD/EUR var kursen 1,04 motsvarande period – att jämföra med 0,88 vid fjolårets början.

Bakom den rekordstarka utvecklingen fanns flera bidragande orsaker – dels Feds kraftiga och frekventa räntehöjningar, dels det faktum att dollarn är en tillgång många vänder sig till i osäkra tider. USA har också varit mer eller mindre skonade från den energikris som drabbat Europa och som drivit upp inflationsnivåerna ytterligare i europeiska länder. Något som bidragit till en dyster utveckling för europeiska ekonomier och valutor, men en desto bättre sådan för USA.

I takt med att inflationstakten i USA tycks ha saktat av något efter de åtstramningar som gjorts, har förväntningarna på Fed emellertid skiftat från fler trippelhöjningar av räntan till betydligt mindre sådana – och så småningom en paus eller sänkningar. Ses tydliga indikationer på att utvecklingen börjar vända, kan man inte längre vidhålla samma aggressiva strategi. Och givet räntans betydelse för en valutas utveckling, har förväntningarna på en mjukare approach från Fed visat sig som en viss avmattning i dollarn. Räntan på amerikanska statsobligationer har sjunkit något, vilket också leder till något minskat intresse för placeringar.

I ekvationen kan också adderas att medan Fed, vilka har varit mest aggressiva i sin räntestrategi, börjar sakta ned väntas andra centralbanker behöva göra fler höjningar. Inte minst ECB, som var betydligt mer sena på bollen och gjorde sin första höjning månader efter USA.

När kommer nästa räntebesked från Fed – och hur väntas det bli?

Federal Reserve håller sitt första penningpolitiska möte för 2023 den 1 februari, var efter ett besked om räntan presenteras. Den generella förväntningen på marknaden är att det blir ytterligare en höjning – såväl denna gång, som fler gånger under året – men att den blir lägre än de nivåer vi såg under fjolåret. Trippelhöjningar ses som mindre troliga.

Prognoserna om en höjning i samband med mötet den 1 februari motiveras med den hökaktiga inställning Fed visat senaste tiden. Den amerikanska ekonomin har klarat 2022 års räntesmällar bättre än väntat, varför man bedömer att det fortfarande finns utrymme kvar att strama åt ytterligare för att få ned den höga kärninflationen.

Hur ser prognosen ut för USD/SEK under 2023?

Även om dollarn tappat en del i närtid, och ligger betydligt lägre än toppen på drygt 11,30 från i höstas, tror många på en fortsatt stark dollar. Även i Sverige väntas fler räntehöjningar under innevarande år, men kronans storlek jämfört med dollarn väger tungt till dollarns fördel. USD är de facto världens största valuta och en klassisk safe haven-tillgång i osäkra tider.

För kronans del har till och med röster höjts om att åter börja överväga ett inträde i EMU och med det ett byte till EUR i sinom tid. Sverige är ett av få EU-länder som inte är med i den gemensamma valutaunionen, samtidigt som vår valuta är mycket liten och med det får svårt att hålla mark mot såväl USD som EUR, GBP och andra större valutor.

BRICS och möjlig de-dollarisering – faktorer som talar mot en starkare USD

Trots att dollarn har mycket som talar till dess fördel, finns också ett par faktorer som kan komma att sätta käppar i hjulet. Dels talas det om en eventuell begynnelse till de-dollarisering – alltså ett läge där USD tappar sin status som safe haven och allt fler frångår placeringar i dollarn – och dels har vi BRICS. Den union av världens fem ledande tillväxtekonomier – Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika – slöt för ett antal år sedan och som syftar till att främja utvecklingen i dessa länder, med målet att dessa fem länder ska dominera världsekonomin år innan 2050.

BRICS har vid det här laget hunnit finnas i många år (Sydafrika tillkom år 2010), men en nyhet är däremot unionens planer på att skapa och emittera en egen reservvaluta vid namn R5 eller R5+. Reservvalutan är enligt uppgift tänkt att baseras på en korg av medlemsländernas respektive valutor och är inte tänkt att ersätta dem utan istället användas som ett komplement. Om, hur och när en BRICS-valuta kan bli verklighet är inte klart ännu, men många är övertygade om att den i sådana fall kan bli en tuff konkurrent till USD.

Förutom en egen valuta expanderar också BRICS och tar in fler kringliggande tillväxtekonomier. Den större unionen går under namnet BRICS+, för de ursprungliga fem länderna plus kompletterande ekonomier. Även detta kan, liksom en BRICS-valuta, sätta press på USA och dollarn eftersom USA mest troligt inte kommer att bjudas in som en del i BRICS+. Vare sig nu eller längre fram.

Valutahandel med USD/SEK – så tradar andra just nu

Valutahandel bör liksom all typ av finansiell trading baseras på egna analyser och beslut – men likväl kan det vara intressant att se hur andra handlar. En snabb titt hos olika valutamäklare visar en tydlig långsiktig trend i valutahandel med USD/SEK – där omkring tre fjärdedelar av alla öppna positioner är köppositioner, och endast en fjärdedel ligger kort.

Vill du handla USD/SEK finns paret tillgängligt för CFD-trading hos flera stora, EU-reglerade mäklare – av vilka Valutahandel rekommenderar följande som topp tre:

– Skilling: Svenskgrundad mäklare som sedan starten 2019 vuxit till en av Europas största och mest populära. Förutom USD/SEK kan du handla ett 50-tal andra valutapar och totalt drygt 1000 olika instrument till mycket låg spread och med marknadens snabbaste exekveringar (snittid 0,05 sekunder).

Bli kund hos Skilling här.

– AvaTrade: Uppskattad onlinemäklare för valutor, aktier, index, råvaror och krypto. AvaTrade har ett generöst utbud, låga avgifter, flera olika plattformar samt ett unikt rikshanteringsverktyg (Ava Protect) som är väl värt att testa.

Bli kund hos AvaTrade här.

– eToro: Kungen av copy trading – men också en av de absolut största för vanlig handel. eToro har ett riktigt bra utbud av såväl valutor som krypto, aktier, index, råvaror, ETF:er och unika temaportföljer. Här handlar du med förmånliga villkor och med flexibel hävtång.

Bli kund hos eToro här.

Publicerad: Måndag 9 januari 2023, kl 11:05
Författare: Emelie Rubenson

TAGGAR

---

Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.