Finaniella bubblor – ”Det är annorlunda denna gången”?

Det finns de som säger att vi människor inte har utvecklats i någon större omfattning de senaste 1 000 åren. Trots all den kunskap vi ackumulerat genom historien hamnar vi gång på gång i samma konstiga situationer som vi alltid gjort. Vi må vara ett intelligent släkte med förmågan att tänka rationellt, men från tid till annan kastar vi vad vi innerst inne vet förmodligen är rätt åt sidan och säger – ”skit samma, vi kör!”.
Kopplat till sparande och finansiella marknader har vi ständigt återkommande exempel på just detta. Och det är klart, är det någonstans känslorna svallar så är det när pengar till synes skapas och försvinner framför snoken på en!
Idag pratas det en hel del om huruvida vi har en AI-bubbla eller inte, och det är såklart fritt fram att tvista om. Av historien kan vi dock lära oss att om det nu är så att vi har en bubbla, tja, då skulle det helt enkelt inte vara första gången det hände.
Vi tar oss tillbaka till år 1720 och de möjligheter som hägrade genom handel med exotiska delar av världen. Inte ett teknikskifte per se, men stora ekonomiska möjligheter tycktes uppenbara sig. South Sea Company, grundat 1711, hade fått handelsrättigheter i delar av Sydamerika och kom sedermera att spela en central roll i ett upplägg där stora delar av den brittiska statsskulden skulle omvandlas till aktier i bolaget. Naturligtvis i utbyte mot förmåner och privilegier. Förväntningarna på framtida vinster var enorma, trots att den faktiska handeln var högst begränsad. Aktien rusade under 1720 innan allt gick åt skogen. Ryktet går att självaste Isaac Newton förlorade stora belopp i detta debacle.
Kriskrönikor: Sydhavsbubblan 1720. Ompaketering av skulder och dagens jakt på avkastning/a>.
Innehåll: En översikt
South Sea Company

Vi går drygt 100 år framåt i tiden, till 1840-talets England och den nya innovationen – järnvägen. Har man harvat runt med i bästa fall häst och vagn lär det inte vara svårt att förstå vilka möjligheter som öppnade sig med räls, ångmaskiner och vagnar. Investerarna kastade sig över järnvägsaktier och mängder av nya järnvägsprojekt finansierades. Spekulationen kulminerade omkring 1845 och det som kom att kallas Railway Mania slutade med kraftigt fallande aktiekurser och stora förluster för investerarna. Idag är det kanske inte så många som tänker på denna bubbla, men på den tiden så var det precis som nu grundat på ny teknik.
Railway Mania

Det glada 20-talet har vi alla hört talas om, och glatt var det säkerligen när ljudet från radioapparater började sprida sig i hemmen i de mer välmående delarna av världen. Radion var en revolutionerande innovation och bolag som RCA blev några av börsens stora favoriter. Radioaktierna var en del av den enorma börsuppgång som föregick kraschen 1929 och fick sedan följa med ned i fallet. Total kollaps för många investerare, trots att radiotekniken knappast hade spelat ut sin roll.
Orsaker till och dynamik bakom kursuppgångar och ”bubblor” på aktiemarknaden: Lärdomar från uppgången och kraschen under den brittiska järnvägsyran på 1840-talet.
RCA

Vi hoppar fram till slutet av 1990-talet. Internet spreds över världen och allt fler fick tillgång till detta fantastiska verktyg. Världen knöts samman på ett sätt som inte tidigare varit möjligt och det är klart – vilken grej! Det var dock inte bara internetbolagen som åtnjöt påtagliga kursstegringar. Även telekom-, teknik- och infrastrukturföretag drogs med i den allmänna euforin. Sedan kom verkligheten ikapp. Nasdaq föll med omkring 78 procent mellan våren 2000 och hösten 2002. Många av de bolag som var heta då finns inte kvar idag. Några få vinnare finns definitivt kvar, medan andra lever vidare i någon form av ”twilight”.
IT-bubblan

Nu till pudelns kärna.
Det finns inte någon av ovanstående bubblor kring teknik eller handel där vi helt har slutat använda det som en gång fick investerarna att tappa fattningen. Mig veterligen är den globala handeln större än någonsin, järnvägen funkar för det mesta, det händer att jag lyssnar på radio och surfar på internet gör jag dagligen.
Det handlar alltså inte om att tekniken eller innovationen i sig är värdelös. Tvärtom!
Det som förenar dessa bubblor är inte nödvändigtvis att investerarna hade fel om framtidens teknik, utan att de hade fel om vad den var värd – och när pengarna skulle tjänas.
Vi prisar in vinster för alldeles för lång tid framåt, alldeles för snabbt och i alldeles för bred skala.
Varför det? Jo, för att vi är giriga! Vi vill inte stå kvar på perrongen när tåget går. Alla andra tycks ju tjäna pengar och då vill vi naturligtvis också vara med.
Vi diskonterar framtida vinster med tveksamma ränteantaganden, extrapolerar tillväxt långt in i framtiden och räknar hem vinster i bolag som kanske aldrig någonsin kommer att tjäna pengar. Samtidigt glömmer vi gärna att även en fantastisk teknik kan skapa stenhård konkurrens, prispress och en situation där kunderna snarare än aktieägarna blir de stora vinnarna.
That’s it, den pragmatiska och oakademiska sanningen.
Ska du kamma hem måste du ju våga, eller hur!
Bubblor är en naturlag – vad tror du, är AI en finansiell bubbla!? Att tekniken är grym och här för att stanna och göra våra liv bättre över tid är givet. Kommer Jensen Huang’s avgång påverka AI investeringar och sektorns tillväxt framöver? Scott Bessent ifrågasatte om Nvidia ägnat sig åt otillåten chip-försäljning för att öka vinsten och antydde att fler chefer i bolaget borde granskas. På torsdag den 19 november så blir det för övrigt börsintroduktion för Antropic, vilket är något som kommer följas från världens alla håll. Antropic, som fortfarande inte är lönsamma på nettobasis, ser ut att värderas till runt 1500 miljarder dollar vid börsintroduktionen. En av de stora vinnarna är IPO kungen Eric Schmidt som äger 1% av aktierna. Morgan Stanley meddelade idag att de är max övervikt globala aktier. Frågan är kanske bara hur länge?
Publicerad:
Författare: Johan Berntorp
TAGGAR
Andra liknande nyheter
Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.Året har hittills bjudit på en hel del spänning. Det geopolitiska läget har gjort sitt till med sin ...
I vilka länder får du betala mest för att få en enhet av den inhemska valutan? Eller den mest intres...
Utvecklingen på priset av koppar kan ju tyckas generellt perifert men faktum är att det inte för int...