Vad är och varför heter det fiatvaluta?

Begreppet fiatvaluta är både vedertaget och relativt känt bland framförallt valutahandlare, men också hos många med intresse och insyn i den komplexa världen av ekonomi och finanser. Men hur många vet egentligen vad det faktiskt betyder? Och varför heter det fiatvaluta till att börja med? Ja, först och främst kan vi konstatera att den givna namn associationen till trots, har begreppet överhuvudtaget ingenting med det italienska bilmärket Fiat att göra. Föga förvånande kanske – för nog hade det varit en aning märkligt om det hade funnits ett samband mellan benämningen på i stort sett alla världens valutor (undantaget krypto) och ett italienskt budgetbilmärke.

Men var kommer begreppet fiatvaluta från?
Ordet fiat härstammar ursprungligen från latin och betyder ungefär “att göra” eller “låt det bli gjort”. Lite svårt att kanske se den självklara och tydliga kopplingen till valutor, och varför toppskiktet av världens finansiella organ gemensamt beslöt att kalla det för just fiatvalutor – men någon smart tanke låg säkerligen bakom. En fiatvaluta är en valuta som inte är bunden till guld, silver eller någon annan speciell råvara. Eftersom valutan inte är värdefull i sig själv i samma bemärkelse som t.ex. en ädelmetall (kan handlas här), grundar sig denna valutas värde på att den regering eller centralbank som ger ut valutan helt enkelt säger att den är värdefull. Dessutom spelar allmänhetens förtroende för utgivaren och i förlängningen för valutan, en mycket viktig roll för hur den värderas.

Fördelar med fiatvalutor

Att fiatpengarna inte är knutna till en råvara med dels ett intrinsikalt värde, men också en begränsad tillgång, är en av fördelarna med dessa valutor. Det är helt enkelt betydligt mindre risk att pengarna tar slut. Dessutom är det ett lands regering och centralbank som styr utbudet och till viss del också värdet av respektive fiatvaluta – något som gör den mindre känslig än råvaruvalutor för t.ex. yttre påverkan. Naturligtvis gynnar en valuta instiftad och utgiven av regeringen själv, också regeringens kontroll över viktiga aspekter som räntenivåer, likviditet och efterfrågan på krediter – en mer tillförlitlig hantering av dessa aspekter erfordras alltså.

Vad finns det för nackdelar?

Även om avsaknaden av ett värde knutet till en materiell tillgång är en av de största fördelarna med fiatvalutor – är det emellertid även en av de största nackdelarna. En fiatvalutas värde är helt och hållet beroende av att landet i fråga har en regering som vet vad de pysslar med när det kommer till penningpolitik och skattereglering. En misskött och oansvarigt omhändertagen penningpolitik kan leda till att inflationen skenar, vilket får stora konsekvenser för såväl staten som befolkningen. Vill det sig riktigt illa kan det gå så långt som till hyperinflation, en väldigt olycklig ekonomisk situation som just nu råder i bland annat Venezuela.
Den praktiskt taget obegränsade tillgången på fiatpengar är också en av de bakomliggande orsakerna till de ekonomiska bubblor som på senare år blivit alltmer vanligt förekommande. Bedöms det som nödvändigt kan en regering något förenklat skjuta till lite extra och göra en så kallad kvantitativ lättnad, men följderna av detta är inte enbart positiva utan det riskerar också att elda på inflationen.

Hade en Volvo-valuta lockat fler svenskar till trading med valutor?

Även om vi redan vet att fiatvalutor inte har något med bilmärket att göra, kan vi inte låta bli att leka med tanken hur det hade varit om det istället hade hetat t.ex. Volvo-valutor. Valutahandel tillhör nämligen inte de mest populära formerna av trading hos oss svenskar, handel med aktier och fonder är bra mycket vanligare och rejält mer utbrett på den svenska tradingmarknaden. Det säljs samtidigt avsevärt fler Volvo än Fiat till svenskar, inte minst för lyxvarianterna. Förra året såldes nästan 100 000 Volvo XC90 globalt, medan inte ens 10 000 Fiat Spider såldes. Bästsäljaren skulle kanske bli en mini-valuta? Mini sålde omkring 361 000 bilar förra året.

I nyhetsposter om valutahandel kryllar det naturligtvis av begrepp som fiatvalutor och kryptovalutor, men frågan är om det på de internationella plattformarna också kryllar av italienare? Är de pastaälskande, hetlevrade och varmblodiga sydeuropeerna helt enkelt överrepresenterade inom valutahandel på grund av att begreppet fiatvalutor flirtar med deras hemland? Rent teoretiskt skulle det förstås kunna vara så, men i praktiken – nej, förmodligen inte. Lika lite skulle tradingplattformarna för valutahandel svämma över av svenskar om det hade hetat Volvo-valuta, eller för britter så kanske det borde heta Bently-valuta. För att komma igång riktigt enkelt med valutahandel så prova svenska Skilling, oavsett vilket bilmärke du föredrar!

Publicerad: Lördag 21 september 2019, kl 12:56
Författare: Emelie Rubenson

TAGGAR

---

Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.