Hur påverkar oljepriset USD/RUB?

Rysslands starke man, Vladimir Putin, övertog makten 2000 och har behållit den under 20 år. Liksom tidigare ryska presidenter så är oljepriset viktigt för Putin och Ryssland, liksom för andra oljerika länder som Saudi Arabien, USA och Irak. Men hur påverkas egentligen rubeln av oljepriset och värdet på USD/RUB? Detta och mycket annat går vi igenom i denna post.

Hur har oljan rört sig de sista 5 åren?

Fram till 2015, när oljepriset steg från 20 USD per fat till så mycket som 140 USD per fat, handlades valutaparet USD/RUB stabilt kring 30. Sedan föll oljepriset kraftigt och priset på WT olja föll till dagens nivåer mellan 30 och 40 USD per fat. Detta brukar anses vara slutet på Rysslands “guldera” av skyhöga oljepriser, och därmed föll rubeln markant gentemot dollarn.

Samtidigt steg valutaparet USD/RUB mer än 100 procent, till 70. Notabelt är att både oljepriset och USD/RUB nu handlas på samma nivåer som 2015.

Ett kort men intensivt oljepriskrig slog mot RUB

Tidigare i år kunde vi ta del av ett vida omskrivet oljeprisskrig som Financial Times, norska DN och flera andra större medier rapporterade friskt om. Det intensiva och vida omskrivna oljepriskriget mellan Saudiarabien och Ryssland tog USD/RUB till en ännu högre basnivå. Den senaste toppen i USD/RUB inträffade exakt när WTI sjönk till 20 dollar (och till och med under 0 på vissa marknader). Sedan 2015 finns den en nästan perfekt inverterad kurva mellan oljepriset och USD/RUB.

Det är därför som oljepriset är en av de viktigaste grundläggande faktorerna som definierar valutaparet USD/RUB. Ju högre oljepriset är desto bättre för den oljeexporterande ryska ekonomin, och därmed blir rubeln starkare. Detta gör det lättare för valutahandlare att prognosticera utvecklingen för USD/RUB. När oljepriset går upp så blir normalt rubeln starkare som OPEC rapporterade i deras månadsrapport. Vid ett lågt oljepris som i dagsläget så är rubeln normalt väldigt svag. Se grafen nedan för ytterligare utveckling av dessa tankar.

Rubeln ur en fundamental synvinkel

Strategiskt befinner sig USD/RUB en nedåtgående trend, dvs. den ryska valutan stärks mot USD. Trenden dikteras av den amerikanska ekonomin fallit ihop de sista månaderna och FED ser ingen ljusning på flera år. Även om många andra utvecklingsekonomier med valutor som MXN, BRL och PRY är på väg att försvagas, så tycks den ryska rubeln vara på väg att stärkas istället. Som vi kan se på diagrammet ovan, även efter ett hausseartat rally, utmanades sällan upptrender – snarare testas de ibland. Till exempel kan åren 2000-2015 ses som en period av en relativ stabilitet för USD/RUB vid eller under motståndet 30. 2003-2008 som visar en långsam nedgång. Detta avslutades med det nämnda steget i oljepriset som pressade USD/RUB långt över 30.

Veckodiagrammet för USD/RUB nedan visar en flyktig bild med en underliggande uppåtgående bana. Nästa steg är kanske att USD/RUB testar motståndet på 62-63, som antingen kanske bryts eller så fortsätter valutan upp mot 69-70 igen.

Ifall oljan fortsätter öka i pris så är det troligt att RUB kommer att vinna mark mot den amerikanska dollarn på både kort och lång sikt. Som värst kommer den att förbli stabil på dagens nivåer. Det borde fungera som en idealisk bakgrund för valutahandel som kan förlita sig på denna garanterade fundamentalitet. Detta såvida inte oljepriset uppvisar ett betydande fall igen.

Rubeln: En kort historik

Den ryska rubeln (ryska: российский рубль) är den valuta som används i Ryssland samt i de två utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien vars självständighet endast erkänts av Ryssland och ett begränsat antal andra länder. Valutakoden är RUB. 1 rubel indelas i 100 kopek. I skrivande stund så motsvarar 10 svenska kronor ungefär 75 rubel.

Rubeln genomgick 1998 en valutareform, och vid bytet blev 1000 gamla rubel (RUR) en ny rubel (RUB). Rubel har genom alla tider varit namnet på både den ryska och sovjetiska valutan. Redan 1710 lät landets tsar, Peter I av Ryssland, införa underenheten kopek.

Efter krigs- och revolutionsårens hyperinflation så infördes i rask takt den andra rubeln 1 januari till 31 december 1922 vilken ersattes av ytterligare en pappersrubel mellan 1 januari 1923 till 6 mars 1923. Först i och med den fjärde rubeln som infördes 7 mars 1924 och varade till 1947 fick valutan beständigt värde då den knöts till ett bestämt guldvärde samt att mynt präglades. Efter kriget så ville sovjetstaten minska penningmängden och drog då in alla rubelsedlar för att ersätta dem med femte rubeln till en kurs om en tiondel (mynten påverkades inte).

1961 upprepades samma penningmängdsminskning som 1947 och den sjätte rubeln infördes. Rubeln fick nu formellt en guldmyntfot och en rubel motsvarade 0,987412 gram guld, men allmänheten hade ingen möjlighet att byta sedlar mot guld.

Den sjätte rubeln var länge icke-konvertibel, men blev konvertibel under sovjettidens sista år. 1992 ersattes den sovjetiska rubeln (valutakod SUR) av den ryska rubeln (valutakod RUR). Den sjunde serien infördes 1 januari 1998 och fick då valutakoden RUB. För mer fakta om rubeln, så vår delsida om RUB med realtidspriser här. Alternativt, kolla in USD istället. Eller varför inte prova trading med USD/RUB genom Skilling? Det är vår favorit bland valutamäklarna.

Publicerad: Onsdag 17 juni 2020, kl 20:14
Författare: Erik Forsell

TAGGAR

---

Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.