Episk osynk – konsten att elda för kråkorna

Jag vet inte om det slagit er – men har ni noterat hur penningpolitiken (Centralbanker) och finanspolitiken (politiker) konstant befinner sig på kollisionskurs med varandra? När den ena gasar, bromsar den andra och vice versa. Är det inte lite som att elda för kråkorna?

Som de flesta känner till har många länder politiskt oberoende centralbanker som jobbar utifrån fördefinierade mål så som till exempel prisstabilitet och eller sysselsättningsgrad. Det anses att en stabil utveckling av priser i samhället – måttlig inflation, är någonting positivt. Det medför att folk kan planera sin konsumtion, arbetsgivare kan budgetera intäkter och kostnader. Ordning och reda och lugn och ro.

I de flesta fall fungerar det mesta vi människor har konstruerat för att få våra samhällen att fungera ganska bra, men så ibland händer det saker som ställer allt på ända.

De flesta av oss minns nog finanskrisen och de oerhörda stimulanspaket som lanserades i samband med den och vi Européer kan kanske minnas Mario Draghis episka ord – whatever it takes som yppades sommaren 2012 om jag inte minns fel. Man ville helt enkelt se till att stötta ekonomin och hålla inflationen på en acceptabel nivå. Något som man vid denna tid och många år därefter hade stora problem med. Faktum är att det är först under senare år, från 2020 som vi har någon inflation att tala om överhuvudtaget.

Globaliseringsspår efter finanskrisen

Ekonomin befann sig efter finanskrisen i en värld som fortfarande var inne på globaliseringsspåret och där bland annat och kanske framförallt EUs ramverk kring finansiell stabilitet upprätthölls. Ett ramverk som innebar att var och en av medlemsländerna höll hårt i sina slantar och behövde ha direkt täckning för varenda utgift – på ett ungefär.

Summerar vi åren efter finanskrisen så var det alltså egentligen bara centralbankerna som agerade inflatoriskt med penningpolitiken – finanspolitiken hade en helt annan agenda och den var som konsekvens deflatorisk.

Åren gick och 2020 hände något dramatiskt – i varje fall om man får tro våra politiker. Det var en ny epok som inleddes och man var blixtsnabb på att plötsligt kasta alla finanspolitiska ramverk rakt ner i soptunnan och trycka på gasen så hårt det bara gick – detta samtidigt som centralbankerna fortsatte att agera inflatoriskt. Det är väl egentligen bara vid detta tillfälle och en tid framöver som finanspolitik och centralbanker velat samma sak, eller i varje fall där konsekvenserna av deras agerande var i synk.

Inflationsbekämpning – Den nya trenden

I samma veva som både finanspolitik och penningpolitik eldade på för fulla muggar föll världsordningen och den rådande trenden kring globalisering sönder och samman. Inflationen gjorde entré på allvar – så till den milda grad att Centralbankerna nu gått in i ett nytt paradigm. Inflationsbekämpning!

När en världsordning brakar samman sker en omvälvning eller förändring av förutsättningarna för vårt dagliga liv, för oss individer och för företag och staten. Förändringen skapar problem för de som varit fel positionerade och kanske levt glatt under perioden som föregått förändringen. Inte minst politiskt så har de gröna partierna lyckats väldigt väl med att bidra till att göra vår energiförsörjning sårbar, detta tillsammans med ett märklig prismekanism och otal andra konstigheter på den marknaden har satt oss i framförallt Europa i en oerhört jobbig sits. Det är väl ett av de mest lysande exemplen på hur en förändring i vår omvärld blottar svagheter av sådan grad att det sätter hela världsekonomin i gungning (mer eller mindre).

Elinflation – ett nytt fenomen

I och med de problem som skapats eller som egentligen hela tiden funnits där men som nu kommit ut i dagens ljus så behöver folk och företag hjälp – i detta fall hjälp med att betala el-räkningar! Om nu politikerna kanske nöjt sig med att justera el-marknaden och i synnerhet prismekanismen hade förmodligen el-priserna gått ned men fortfarande varit på en hög nivå. Något som definitivt på lite sikt varit klart inflationshämmande – men icke! Vi kan nog ge oss tusan på att det kommer att räddas till både höger och vänster framåt senhösten – förmodligen på ett sällan skådat vis. Tydligen har svenska Kraftnät tjänat typ 90 miljarder för mycket – övervinster genererade på grund av flaskhalsproblem. En finare benämning på att el-marknadens prismekanism är så korkat konstruerad så vi har tagit alldeles för bra betalt av 90 % av kunderna – det vill säga rent och skärt bedrägeri (inte med uppsåt – men som konsekvens). De pengarna säger Magda ska tillbaka till folket – i sak rätt. Det var ju pengar som aldrig skulle landat i Svenska Kraftnäts fickor till att börja med. Bilden till höger visar brevet från Magda, Sveriges stadsminister, där hon talar om att ett elstöd kommer i höst.

Utöver detta har vi sedan redan enorma EU paket för satsningar på den gröna omställningen, etc mm.

Stimulanspengarna kommer snart in i fickan

Vi har alltså idag centralbanker som stramar åt och stater som spenderar – skillnaden är oerhört tydlig. Kriget i Ukraina får dessutom en rad länder att tömma sina militära arsenaler på prylar som skickas till Ukraina och dessa förråd behöver nu fyllas på. Det är också inflatoriskt!

Skillnaden nu gentemot innan Covid är att stimulanspengarna landar i folks fickor direkt, det har de inte gjort på samma sätt innan – det krävs alltså helikopterpengar för att få igång inflationen som det verkar. Detta uppbackat av en rad olyckliga omständigheter som ger carte blanche att spendera.

Nu uppstår frågan – om två så viktiga samhälleliga instanser som stat och centralbanker motverkar varandra – uppstår inte effektivitetsförluster och andra skevheter i systemet? Har finansiella marknader prissatts rätt de sista 10 åren? Som exempel på frågor som känns relevanta i sammanhanget. Hade det inte varit bättre om man eftersträvat rimligen samma saker?

Frågan är så klart komplex och det är varken lätt att vara politiker eller centralbankschef – men eldar man inte för kråkorna?

Publicerad: Fredag 9 september 2022, kl 21:18
Författare: Johan Berntorp

TAGGAR

---

Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.