Inflationen lägre än väntat i oktober – men fler räntehöjningar att vänta

Ny statistik från SCB visar att inflationstakten i Sverige landade på 9,3% för oktober, vilket var något lägre än väntat. Det är också första gången i år som inflationen sjunker i landet, om än marginellt från septembers nivå på 9,7%. Samtidigt går kärninflationen fortsatt uppåt.

Under tisdagsmorgonen släppte SCB siffrorna över oktober månads inflationstakt. Prognosen för det numera standardmåttet KPIF låg på 9,8% – men utfallet blev något lägre än så. Med 9,3% för oktober har inflationen i Sverige gått ned för första gången under 2022, även om den fortsatt ligger på en nivå långt över målet på 2%.

Bakom inbromsningen sägs framförallt kraftigt lägre elpriser ligga, vilka i genomsnitt sjönk med nästan 25% från september till oktober. Den breda kärninflationen är emellertid fortsatt hög, varför många experter bedömer det som troligt att Riksbanken kommer att höja räntan kraftigt igen i november.

Inflationen sjönk enligt KPIF – men steg enligt KPI

Utfallet för oktober månads inflation visar på en del differenser beroende på vilket inflationsmått man tittar på. Inbromsningen från 9,7% i september till 9,3% i oktober avser KPIF – det vill säga konsumentprisindex med fast ränta. I det här måttet ingår, precis som i det vanliga KPI, tolv huvudkategorier kopplade till hushållens privata konsumtion – däribland livsmedel, kläder och skor och transport. Även boendekostnader med fast ränta är inkluderade, men effekterna från ökade räntesatser på bolån är borträknade i KPIF.

Medan inflationstakten minskade med 0,4% i oktober enligt KPIF, steg den istället med 0,1% enligt KPI – från 10,8% i september till 10,9% i oktober. Ett ganska väntat utfall givet att de rörliga räntorna på bolån de facto har blivit högre.

KPIF-XE steg mer än väntat

Ytterligare ett inflationsmått är KPIF-XE, i vilket man exkluderar energipriser. I övrigt är måttet likvärdigt med det vanliga KPIF. Här skedde en ganska betydlig ökning från september till oktober, och kanske framförallt en större ökning än vad man hade prognostiserat, eftersom de senaste månadernas skenande elpriser ju har bidragit mycket till den höga inflation vi har idag. De lägre priserna i oktober väntades ge en mer dämpande effekt på KPIF-XE än vad utfallet blev.

Från september till oktober väntades en uppgång på blott 0,1% enligt KPIF-XE – från 7,4% i september till 7,5% i oktober. Utfallet blev, enligt SCB:s siffror som släpptes under tisdagen, istället 7,9%.

Sammantaget var inflationen lägre i oktober – men kärninflationen ökade

Trots lite olika utfall i olika inflationsmått minskade inflationen på det stora hela i oktober – det vill säga enligt KPIF. Tidigare var KPI Riksbankens huvudsakliga målvariabel för beräkning av inflationsmål, men i september 2017 ersattes det av KPIF där effekten av förändringar i bolåneräntor är exkluderad.

Att inflationstakten för första gången i år faktiskt har sjunkit är naturligtvis positiva nyheter, men likväl är det inte riktigt läge att ropa hej ännu. En titt på den så kallade kärninflationen, som mer återspeglar ihållande huvudtrender i prisrörelser och där plötsliga och tillfälliga prischocker är exkluderade, visade istället en fortsatt uppgång. I kärninflationen är poster som står under kontroll av Riksbankens penningpolitik inte inräknade, och man får således en siffra över en mer överordnad inflation. Enligt det här sättet att mäta inflationen syntes istället en bred uppgång i oktober. Även matpriserna har stuckit iväg ytterligare – så pass att prisökningen i oktober, vilken landade på 13,5%, blev den högsta sedan början av 1980-talet.

Stor räntehöjning att vänta i november

När dimridåerna av en lägre KPIF-inflation lagt sig blir det tydligt att utvecklingen fortsatt går åt fel håll. Skenande matpriser och högre priser i allmänhet bäddar för fler räntehöjningar. Inför novembers räntebesked tycks en majoritet av de svenska storbankerna förvänta sig en höjning på minst 0,75% – måhända till och med 1,00%. Många experter menar att den lägre inflationen i oktober enbart kan tillskrivas de plötsligt lägre elpriserna, snarare än något som Riksbanken kan ta åt sig äran för.

Utvecklingen för SEK – hur kan en kraftig räntehöjning påverka valutahandel?

Räntehöjningar är generellt ett effektivt sätt för att stärka värdet på en valuta, men i dagsläget är det mer komplext än så för kronan. Svenska kronan har varit under hård press det gångna året, med stora tapp mot såväl den amerikanska dollarn som mot euron. Bistra tider och kraftiga räntehöjningar i USA har lockat investerare över Atlanten och drivit upp värdet på USD kraftigt. Stora, trygga valutor lockar mer än små, och även om Sverige också höjt styrräntan kraftigt har vi inte utrymme för lika aggressiva åtstramningar som USA.

Ett deppigt år till trots har det dock sett ljusare ut för kronan bara den senaste månaden. I början av oktober var kursen för USD/SEK över 11,30. För EUR/SEK låg den på 10,96. Sedan dess har viss förbättring för kronan skett – idag kostar 1 USD 10,39 SEK och 1 EUR 10,79 SEK.

Hur utvecklingen kommer te sig framgent återstår att se. Sveriges Riskbank kommer med största sannolikhet att höja räntan mer än en gång till, men så förväntas även Fed och ECB göra. Trenden hos mäklare som Capital och eToro visar tydligt till dollarns favör – där nästan 90% av alla positioner i USD/SEK är långa. För valutaparet EUR/SEK är det emellertid 50% långa positioner och 50% korta av de som är öppna just nu.

Vill du också handla valuta hos en betrodd, EU-reglerad mäklare – bli kund hos Capital här.
Tips: På våra valutasidor kan du se livekurser för USD, EUR, SEK, GBP, JPY och en mängd andra populära valutor.

Publicerad: Tisdag 15 november 2022, kl 11:16
Författare: Emelie Rubenson

TAGGAR

---

Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.