En historisk analys av Italien och relationen med EU – Del 1

Den som håller sig uppdaterad på vad som händer med Euron och priset på EUR vet att Italien är på tapeten just nu. Vecka efter vecka handlar de stora rubrikerna om Italiens ekonomi och hur det påverkar Euron. Så vi gör en kort studie om makroekonomiska faktorer, kultur, och vad framtiden kan bringa unionen.

Snabbhistoria om Eurozonen

Efter det andra världskriget råder en fred mellan nationerna i Europa. En situation som på alla sätt måste fortsätta då stora delar av kontinenten ligger i spillror. Då skapades visionen om en europeisk union. Men det dröjde ända fram till 1989, och fallet av Berlinmuren, innan det kunde bli verklighet.

Visionen var baserad på 4 friheter, nämligen fri rörelse för människor, frakt av produkter, tjänster, och pengar. Integrationen skulle bryta ner alla traditionella gränser mellan nationer för att skapa en internt gränslös union.

1992 signerades Maastrichtfördraget av unionens grundande nationer. 1998 påbörjades den ekonomiska utvecklingen, och 11 nationer satte kriterierna för att få vara med. Inflation, budgetunderskott, förhållandet mellan statsskuld och BNP, stabilitet på valuta, och långsiktig reporänta var punkterna som utvärderades.

Motiveringen att gå med i EU har alltid varit stark. Medlemsländerna får många fördelar och även mindre nationer har mycket att vinna på ett medlemskap. Det har dock varit mycket strul från de mindre nationerna, bl.a. från Grekland som inte har ett underskott eller en positiv skuld-mot-BNP.

Grundläggande problem inom Eurozonen

Det kanske största problemet inom EU är stora uppdelningen mellan länder i norr och i syd. Det gäller mentalitet, produktivitet, och ekonomisk förtänksamhet. Det är ett strukturellt problem som har funnits sedan dag 1. Även om det inte skapade mycket problem från början så visste vi alltid att det skulle vara extremt svårt att integrera så pass diversifierade kulturer till en ekonomi.

Skillnaden mellan Tyskland och Grekland, t.ex., är jättestor. Attityden till ekonomi och involvering av den publika och den statliga sektorn är helt olika. Det har skapat stora skillnader i de grundläggande kriterierna vi nämnde tidigare.

Problemet har funnits länge. För att hantera skillnaderna har de mindre nationerna, som Grekland, Italien, och Portugal, behövt devalvera sina valutor för att kunna hänga med. Det har dock skapat andra problem för befolkningen i de länderna, i form av lägre köpkraft.

Devalvering av sin valuta fungerade så länge de hade sina egna valutor, men nu när alla använder sig av Euron är det inte längre ett alternativ. Det går inte längre att sanera bort sin skuld via inflation. Därför behöver vissa länder få stimulanspaket, eller “bail-out” som det kallas. Grekland och Irland är moderna exempel.

Nu är alltså Italien näst på tur.

Italiens påverkan på Eurozonen

Italiens inställning till ekonomi är typisk sydeuropeisk. Italien vill inte följa direktiven från ECB. Det handlar om ett budgetunderskott. Italiens ekonomi har länge kämpat för att hålla sig flytande, och nu vill både EU och Italien spendera pengar för att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt.

Fortsätt läsa del 2 för mer detaljer om Italien och hur de påverkar Eurozonen.

Publicerad: Måndag 10 december 2018, kl 13:37
Författare: Marcus

Andra liknande nyheter