En värld byggd på inflatoriskt grundfundament

Så är vi där igen – räntorna och inflationen har toppat säger de flesta förståsigpåare som i grunden består av samma personer som det tog väldigt lång tid för att förstå att räntorna hade vänt uppåt.

Samma personer som sa att “räntorna kommer vara låga under överskådlig framtid”. Jag vet inte riktigt vad det är experterna har tänkt sig ska ske nu – den amerikanska 10 åringen har sedan i oktober fallet från ca 5 % till 3,8 % och den svenska femåringen från ca 3,2 % till 2 %. Det är ganska våldsamma rörelser på kort tid och om inte ekonomin är på väg att kollapsa så är i varje fall inte jag övertygad om att räntorna kommer falla så värst mycket mer just nu. Så vad är det som är på gång egentligen?

Från spara till slösa?
I min värld är det oförändrat så att Covid-krisen utgjorde någon form av ekonomiskt paradigmskifte från spara till slösa avseende staters sätt att hantera sina budgetar. Excesserna som följde kommer vi få dras med att sanera länge än. Dessutom som om alla misstagen i samband med krisen inte var nog så har det geopolitiska läget blivit avsevärt värre. Är det så att situationen i Ukraina lugnat ner sig? Är det så att det i övrigt är en fredlig värld vi lever i? Är det inte sannolikt att de oroshärdar och konflikt-zoner vi har just nu snarare eskalerar eller oavsett att olika länder inte minst i Europa kommer att satsa betydligt mer pengar i sina försvarsbudgetar framöver? Oavsett är poängen att det har skett så pass stora förändringar globalt avseende en rad grundläggande faktorer med påverkan på den inflatoriska miljön att vi kan glömma allt vad noll och minusräntor heter så länge som ekonomierna är i någorlunda skick.

Miljö i fokus
I väst och till viss grad i andra länder – om än att det verkar helt hopplöst på vissa ställen – så är vi dessutom igång med ett gigantiskt omställningsprojekt relaterat till miljön. Vi har gett oss tusan på att helt sluta med exempelvis tillverkning av fossilabilar. Detta innebär att vi över tid kommer att byta ut alla personbilar drivna av fossila bränslen de kommande decennierna. En omställning som kommer att kosta! För nog är det så att om de nya alternativen hade varit de kortsiktigt ekonomiskt bästa alternativen så hade vi redan varit där. Man faktum kvarstår, en el-bil är för de flesta konsumenter utifrån de allra flesta parametrar ett kortsiktigt mycket dyrare alternativ än en fossil bil. Omställningen påverkar inte bara bilismen utan en rad andra marknader både i konsument och producentled. Jag säger inte att det är fel, jag säger inte att vi inte måste – jag säger bara att det är inflatoriskt eftersom det rent krasst är en kortsiktig effektivitetsförlust!

Har de stigande räntorna toppat nu?
Om vi återvänder till de aktuella räntorna så kan vi konstatera att de ju fallit rejält den senaste tiden och att vi har en samstämmig expertkår som menar på att allt vad inflation och stigande räntor heter har toppat. Jag har sedan många års intresse av finansmarknaderna fått en varningsklocka någonstans under mitt tjocka och alltmer grålätta hår som inte gillar när alla är helt övertygade om samma sak. Pengar på finansmarknaden tjänas inte genom att vara sist in i en trend som hela världen har uppfattat, de riktiga pengarna tjänas när du eller mer sannolikt ett fåtal andra aktörer än du själv inser att en marknad gått för långt och är felaktigt prisad. En slutsats som därefter visar sig vara korrekt. Något som pågår precis hela tiden såväl det kortaste av perspektiv som längsta.

Kommer räntorna gå uppåt för alltid? Är det långt kvar på ränteuppgången? Ska jag binda mina bolån?

Riskabelt att binda räntorna nu
De kommer inte gå uppåt för alltid och om räntorna vänder uppåt igen så bör de rimligtvis inte de kommande 1 – 2 åren att trumfa de nivåer vi nyligen sett med några större höjder och du ska definitivt inte binda dina bolån nu. Däremot så finns det ingen anledning att göra inköp av obligationspapper just nu annat än att vi får se en substantiell korrigering av räntorna uppåt. Räkna om ränteförändringarna i procent från topp till nuvarande nivåer så inser man snabbt att det för relevant marknad är tvära kasst.

Investerat i räntepapper
Jag har själv investerat i längre räntepapper under 2023 för att jag tror att det är långsiktigt intressant på 2 – 5 års sikt. Däremot försöker jag göra det på räntestyrka och inte efter den mini-krasch vi nu upplevt. Speciellt inte när förutsättningarna är så ovissa och världen ser ut som den gör. Vi vet ju alla att energipriserna påverkar inflationen och därmed centralbankers penningpolitik, vi vet att finanspolitiken är expansiv och att varje ny kris möte med att man kastar pengar på det och när energipriserna nu funnit vad som kan vara fast mark under galoscherna är nu hela vår värld byggd på ett inflatoriskt grundfundament vi inte sett sedan 1980 – talet!

Det enda som egentligen kan få räntorna att fortsätta krascha och få dem att stanna där och därmed motivera aktuta köp av statspapper är alltså en ekonomisk kris av inte obetydlig magnitud alternativt ett kraftigt produktivitetslyft. Det senare en kittlande och spännande tanke – AI tänker någon, fusionskraft en annan…fred på jorden och frihandel är vad vi hoppas på!

Volatiliteten är ovanligt låg
Tills vidare så kan du ju handla VIX index ifall du tror på antingen mer eller mindre volatilitet den närmaste tiden. I skrivande stund så ligger volatilitetsindex historiskt lågt, men hur länge kommer detta att hålla? I maj 2023 så var de hög volatilitet enligt VXX Index, på hela 37 och i mars 2020 låg den på över 1100. Idag så ligger den och pendlar kring 14.6 och 14.8. Blir det fred i Mellanöstern och Ukraina så går troligtvis volatiliteten upp eftersom det bör ge hopp till marknaden, men i dagsläget så ligger den som lägst sedan VIX Index började visas (runt 2015 på TradingView). Är det inte rätt märkligt med tanke på räntesituationen och inflationen som varit? För dig som tror att vi ska nå superlågt VIX index, så kan du gå kort, men tror du istället att volatiliteten går upp så kan du gå lång. Prova med Skilling idag!

 

 

 

 

 

 

 

 

Publicerad: Fredag 12 januari 2024, kl 13:09
Författare: Johan Berntorp

TAGGAR

---

Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.