Höjd svensk ränta år 2023? Svag krona fram tills dess?

Efter riksbankens senast indikationer så är det allt tydligare att en svag svensk krona kan vara fram till åtminstone 2023. Varför? Jo, tillväxten är rätt låg i Sverige för närvarande jämfört med många andra länder och den svenska räntan tycks inte höjas förrän 2023.

När Coronaviruset under 2020 kom att lamslå världens ekonomier sänkte många centralbanker sina styrräntor, och i flera fall sade såväl marknadsaktörer som representanter för dessa centralbanker att ingen räntehöjning var att vänta innan 2024. Syftet var att underlätta för företagen att hålla igång och kunna mildra den ekonomiska nedgången som alla förutsåg, konstaterar Valutahandel.

Det som ingen räknade med var den sedan dess kraftigt stigande inflationen. Ett sätt för centralbankerna att hantera denna är att höja räntan. Nu säger ekonomerna på storbankerna SEB och Swedbank att de tror att vi kommer att få se en räntehöjning redan 2023, ett år tidigare än vad som tidigare förutspåddes. Detta sker trots att den svenska Riksbanken är tydlig med och att reporäntan förväntas fortsätta ligga på noll procent under hela den nuvarande prognosperioden, det vill säga till och med tredje kvartalet 2024.

Goldman Sachs spår tidigare ränteökning i Sverige

Den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs att vi kommer att få se en räntehöjning redan 2022. En sådan händelse skulle enligt Goldman Sachs få den svenska kronan att stärkas mot euron som då kostade ganska precis 10 SEK när uttalandet kom. I dag ligger kursen på 10,10. Goldman Sachs tror vidare att den svenska kronan kommer att stärkas till 9,50 SEK inom de närmaste tolv månaderna.

”Svenska data är fortsatt svaga, men givet stigande inflationsförväntningar och den svenska ekonomins procykliska karaktär förväntar sig våra Europaekonomer att Riksbanken höjer det tredje kvartalet 2022, vilket indikerar en ganska betydande förändring i policylandskapet efter cirka sju år med styrräntan på eller under noll, vilket sannolikt kommer att stödja en starkare krona”, skriver Goldman Sachs i en analys.

Norge tar ledningen i höjd räntebana

I väster har Norges Bank har redan börjat att höja räntan och de är först ut med att höja räntan, vilket förmodligen kommer ske ytterligare en gång innan nyår. Bank of England spås höja sin styrränta i februari, eller möjligen redan i december i år, och sedan fortsätta uppåt. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve väntas ha bantat färdigt sina tillgångsköp i juni nästa år och sedan kommer en första höjning i september, en andra i december och tre till under 2023.

ECB väntas ligga kvar under hela perioden, dels för att man inte har samma inflationsproblem men också för att man har lagt ribban ganska högt för när man ska börja höja. “Vi tror att ECB kommer ha is i magen ytterligare en period”, sade SEB.

SEB konstaterar: Dollarn över 9, Euron över 10

I dagens private banking rapport så skriver SEB att den svenska kronan har försvagats avsevärt mot både den amerikanska dollarn och euron.

Visste du att en dollar nu handlas för omkring 9,01 medan en euro kostar runt 10,13. Tidigare i november så handlades USD/SEK på 8,50 samtidigt som kronan successivt stärktes mot euron till nivåer strax under 10,00 kronor.

Den svenska storbanken bedömer i sin konjunkturrapport att centralbankerna kommer att börja agera mot den höga inflationen, som varit mer ihållande än väntat. Valutahandel.se håller med och menar att det inte är hållbart med en skenande inflation utan något vettigt måste göras för att hantera den och troligen är en räntehöjning den bästa vägen att gå, kanske en bra bit tidigare än tidigare utlovat.

De nominella räntorna förväntas stiga med amerikansk tioårig statsobligation upp till 2,00 procent i slutet av 2022 och den tyska statsobligationen, känd som Bunden, spås öka till 0,00 procent. Realräntorna väntas därmed generellt dra uppåt, men fortsatt vara låga.

Ingves tror på räntehöjning 2024

Riksbankschefen själv, Stefan Ingves, tror på en räntehöjning för i slutet av 2024 i dagsläget. Givetvis kan hans prognoser justeras efterhand, men detta är vad han sa på sista riksbanksmötet.

Inget alarmerande inflationsläge enligt SEB

SEB anser inte att inflationsläget är inte alarmerande för svensk del men gör det ändå möjligt att höja. Det skulle gör det möjligt för Riksbanken normalisera den underliggande penningpolitiken, och ta oss till ett läge där resursutnyttjandet gör det rimligt att höja.

SEB skriver i sin konjunkturrapport att banken tror att Riksbanken håller emot ett tag, marknaden ligger betydligt högre än vad Sverige gör, där prisar man in flera höjningar under den här perioden där vi har i Sverige har räknat med en. Men SEB tror ändå att Riksbanken till slut finner det lämpligt att börja den här normaliseringen.

SEB bedömer att Riksbanken kommer lägga in en höjning i slutet av prognosperioden i räntebanan, under 2024, sedan kommer de så smått att börja banta balansräkningen genom att inte riktigt återinvestera allt som förfaller och därefter väntas en första räntehöjning under slutet av 2023. Storbanken vidhåller emellertid att det finns mycket osäkerheter här.

Överlag är SEB försiktigt optimistiska trots att banken ser en ökad inflationspress. Banken skriver att den ser hur den globala tillväxten möter motstånd från en ansträngd produktionsapparat, kvarvarande störningar från pandemin och energiprischock.

Hög inflation och lönetryck, men även stigande resursutnyttjande, tvingar centralbanker i till exempel USA, Storbritannien och Norge att tidigarelägga räntehöjningar. I Euroområdet är prisökningarna mer koncentrerade till energi, vilket ger ECB möjlighet att avvakta.

SEB skriver ned BNP-prognosen för USA men upp för Euroområdet. Överlag är tillväxtutsikterna dock stabilt positiva och den höga inflationen bedöms alltjämt som huvudsakligen övergående. Den totala globala tillväxten justeras ned lite till 5,7 procent för 2021 men är oförändrad på 4,4 procent för 2022. Båda dessa siffror är att betrakta som mycket höga historiskt sett, men påverkas av nedgången under Covid-19.

En svagare omvärldsefterfrågan, produktionsstörningar och viss press på konsumtionen från stigande energipriser dämpar tillfälligt den svenska ekonomins tillväxt. Prognosen för 2022 dras ned till 3,6 procent från 3,9 procent medan 2023 justeras upp 0,2 procentenheter till 2,5 procent. Riksbanken tar små steg mot en stramare penningpolitik och under 2023 genomförs en första räntehöjning. Noter att detta är en lägre tillväxt än vad SEB spår för den globala ekonomiska tillväxten.

Centralbanksprognoser

Publicerad: Onsdag 24 november 2021, kl 10:51
Författare: Erik Forsell

TAGGAR

---

Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.