Hur slåss man mot stagflation?

De nya inflationssiffrorna från USA under fredagen verkar så långt inte vara något marknaden gillar och Nasdaq tappar över 3.1% och Dom Jones sjunker 800 punkter.

Fenomenet vi nu upplever är hög inflation. Skulle vi få en ekonomi som viker och den höga inflationen bestå får vi något som heter stagflation – det vill säga låg ekonomisk aktivitet och trots det hög inflation. Matchen är så klart inte avgjord än, men om vi skulle få stagflation, hur ska man då slåss mot den?

Hög inflation vid en ekonomi på högvarv

Normalt ser man hög inflation mot slutet av en konjunkturcykel när ekonomin går för högvarv. Den höga aktiviteten i ekonomin gör att vi slår i olika typer av produktionstak och kostnaden för insats varor stiger. Insatsvaror kan vara löner på anställda, metaller, plaster – ja, vad som helst som behövs för att producera en vara. Har vi en normal ekonomi utan störningar kommer ekonomin vad det lider vika av sig själv, lugnt och sansat och priserna kommer komma ner igen när man inte längre producerar på max-nivå.

Stagflation är något annat – i en sådan miljö har en störning kraftigt hämmat produktionskapaciteten. Det kan handla om att utbudet av drivmedel faller på grund av embargon, krig eller lock-downs. Produktionstaket sänks på “konstlad” grund så att säga och man kan gå från att ligga och producera och ha kvar överkapacitet till att helt plötsligt ligga långt över produktionstaket. Den ekonomiska omvälvningen bör som en konsekvens bli än mer hastig.

Att hantera en lågkonjunktur av normal karaktär sker bland annat genom penningpolitiska stimulanser (sänka räntan) och finanspolitiska utgifter (statliga satsningar). Det får normalt igång ekonomin igen, men det förutsätter ju att det finns utbud av relativt billiga insatsvaror.

Stagflation är ingen enkel sak för centralbankerna

En stagflation är betydligt svårare att hantera. Centralbankerna och finanspolitiska satsningar behöver ha inflationen i beaktande. De satsningarna kanske dessutom blir onödigt dyra, pressar en redan pressad statsbudget som i sin tur driver upp räntorna ytterligare när statens finanser försämras. Samma effekt riskerar att uppnås med penningpolitiska satsningar.

Sluta fred med grannar kan lösa problemet

I grunden är det bästa sättet att hantera stagflation att upphöra med de aktiviteter som är orsaken till uppkommen situation eller i varje fall huvudorsaken, exempelvis att upphäva oljeembargon eller att sluta fred med sina grannländer.

Men det är så klart svårare sagt än gjort. Tyvärr är den enda lösningen att uthärda. Detta är dock något som våra politiker inte kommer ha ro att inse eller att ha tålamod inför. De visar ju konsekvent att de tror att politiska insatser och hård styrning är lösningen på alla problem. Vi måste ju försöka får man höra – samtidigt finns ju en risk att försöket misslyckas och gör saker värre. Kanske lite som att välja aktiv förvaltning snarare än passiv. Och vi vet ju att den senare rent statistiskt för de allra flesta vinner över tid. dDet är väldigt få som lyckas överprestera konsekvent, år efter år även om de naturligtvis finns!

Sänkta skatter kan vara lösningen i Sverige

Vi har alltså i omskrivet scenario låg tillväxt och hög inflation. Vi bor i ett land med höga skatter. Hur mäts inflationen, jo som förändringar av prisnivån från en mätperiod till en annan. Det torde således under en tid vara ganska lätt att i ett land som Sverige få bukt med inflationen under en period – sänk skatterna momentant eller över tid. Detta lär på kort sikt innebära att prisnivån faller och att ekonomin får lite hjälp. Det finns naturligtvis problem med detta då det är inflatoriskt. Det leder sannolikt till sämre balanser i statskassan vilket driver räntorna på sikt, men samtidigt låter man till skillnad från vid styrda statliga satsningar folk själva välja hur de ska använda sina pengar – något som i de allra flesta fall lär vara betydligt mer effektivt för mindre ekonomiska satsningar än om staten gör det. Att sänka skatterna gör inte heller att man investerar i överprisad cement eller köper svindyrt drivmedel till grävskopor.

Problemet med inflationen är utbudssidan inte efterfrågesidan – det är på utbudsfronten förändringen skett och problemet ligger.

Personligen tror inte jag nuvarande situation kommer lösas förrän orsaken till problemen upphävs – men kanske finns det en liten, liten chans att politiken faktiskt går i rätt riktning i den här frågan. Vi har i Sverige i varje fall ett intressant utgångsläge med våra höga skatter. Å andra sidan finns det stora försörjningsbehov och en stor offentlig sektor som kommer kräva underhåll – kanske blir det förändring de kommande åren.

På de finansiella marknaderna förefaller vi nu vara på gång att testa lågpunkterna från i mars och maj på något sätt – kanske får vi se en studs och en strimma optimism efter det?

Publicerad: Fredag 10 juni 2022, kl 16:22
Författare: Johan Berntorp

TAGGAR

---

Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.