En jämförande analys: Hur står sig Sveriges inflationsnivå i förhållande till andra ekonomier?

Prisökningstakten i Sverige landade enligt konsumentprisindex på 9,3% i juni – en minskning från 9,7% i maj. Utvecklingen tycks därmed sakta men säkert gå åt rätt håll, men hur ser det ut jämfört med andra länder? Hur står sig Sveriges inflationsnivå i förhållande till vissa andra ekonomier, och vad beror eventuella skillnader på?

Förra veckan rapporterade Valutahandel om vilken effekt inflationen har på resor och turism, och hur växelkurser på populära semestermål i sin tur påverkas av det. Idag dyker vi djupare ned i hur inflationen faktiskt ser ut på olika håll, och hur Sveriges inflationsnivå står sig i förhållande till andra ekonomier. Bland annat kan vi konstatera att stora inflationsskillnader råder bara inom Norden – med Sverige långt efter Norge och Finland, vilka i sin tur ligger långt efter Danmark.

Inflationsnivåer i juni – en omvärldskoll

Ett och ett halvt år efter att inflationsnivåerna började stiga världen över rapporterar många länder en mer positiv utveckling. Kraftiga räntehöjningar har haft en åtstramande effekt och prisökningstakten börjar mattas av, om än i en långsammare takt än vad många först hade väntat sig. Skillnader råder också mellan olika länder, med somliga bara någon procent ifrån målet på 2% – medan andra fortfarande ligger långt ifrån. Däribland Sverige.

Enligt inflationssiffrorna från juni ser läget, enligt KPI-måttet, i följande tio länder ut så här:

Sverige: 9,3% (9,7%)
Norge: 6,4% (6,7%)
Danmark: 2,5% (2,9%)
Finland: 6,3% (6,8%)
Storbritannien: 8,7% (maj 2023)
Tyskland: 6,4% (6,1%)
Italien: 6,4% (7,6%)
Spanien: 1,6% (2,9%)
Frankrike: 4,5% (5,1%)
USA: 3% (4%)

Siffrorna inom parantes visar inflationstakten på årsbasis från maj månad. För Storbritannien har ingen ny statistik publicerats för juni ännu, varför majs siffra visas i jämförelsen ovan.

För euroområdet låg den genomsnittliga inflationen i juni sammantaget på 5,5%, jämfört med 6,1% föregående månad. Stora skillnader finns dock inom unionen, där exempelvis Spanien och Belgien bägge är nere på 1,6% medan de baltiska länderna fortfarande ligger över 9%. I jämförelsen ovan har Sverige klart högst inflation med 9,3% i juni. Omvärldssnittet ligger just nu på 10,9%.

Handla valuta, index, aktier, råvaror och krypto till grymma villkor – bli kund hos Skilling!

Stora skillnader inom Norden

En jämförelse bara mellan de nordiska länderna visar att Sverige vinner den oattraktiva jumboplatsen med god marginal. För juni rapporterades en årlig prisökningstakt enligt KPI på 9,3% – medan grannländerna landade på 6,4% (Norge), 6,3% (Finland) och 2,5% (Danmark). Enligt experter beror skillnaderna framförallt på valutornas olika ställning, där såväl svenska som norska kronan tappat stort mot euron.

Under måndagsförmiddagen ligger växelkursen för EUR/SEK på 11,45, vilket ändå är en betydande nedgång mot för bara en vecka sedan då kursen toppade på 11,89-11,91. Även EUR/NOK har gått åt samma håll, med en kurs på 11,27 i skrivande stund, att jämföra med 11,66 för en vecka sedan.

För Danmark vars krona är peggad mot euron, och för Finland som har euro som valuta sedan 1999, är läget annorlunda. Medan Sverige och Norge har importerad inflation till följd av svaga valutor, har Danmark och Finland snarare importerad deflation. En jämförelse mellan bara Sverige och Norge, vilka ha relativt lika förutsättningar med bägge stående utanför euron, visar också att svensk inflation ligger långt efter den norska. Varför? Framförallt beror det på offensiv vs defensiv räntehantering.

Trots att norsk inflation ligger hela 3% under den svenska valde Norges Bank vid senaste räntemötet att höja styrräntan i landet med 0,50%. För Sveriges del blev den senaste höjningen endast en enkelhöjning. Ett positivt besked för bolånetagare, men en besvikelse enligt många experter som förordat en dubbelhöjning för rädda SEK undan ytterligare värdetapp och i värsta fall risk för kollaps.

Sveriges inflationsnivå i förhållande till andra europeiska ekonomier

Blickar vi utanför Norden kan konstateras att Sveriges inflationsnivå är mer likställd med den i Baltikum, snarare än i europeiska ekonomier som Spanien, Tyskland, Frankrike och Italien. I Spanien rapporterades för juni en så låg nivå som 1,6%, så även i Belgien, och för Frankrikes del sjönk inflationen till 4,5% i juni från 5,1% i maj. Även Italien redovisade en utveckling i rätt riktning, med 6,4% i juni att jämföra med 7,6% i maj. Det land som sticker ut i sammanhanget är Tyskland, där inflationstakten ökade mellan maj och juni – från 6,1% i maj till 6,4% i juni. Ökningen låg i linje med de beräkningar som gjordes i landet i början av juni.

Den svaga svenska kronan är enligt experter en starkt bidragande faktor till varför svensk inflation skiljer sig så tydligt från många andra europeiska länder. Den svenska låneekonomin är en annan. Hushållens skuldsättning är betydligt högre än i många andra europeiska länder. Ökade räntekostnader på bolån är en viktig del av KPI-inflationen (denna räknas bort i KPIF-måttet) och med den höga skuldsättning som svenska hushåll har blir effekten således stor. Räntehöjningar är ett effektivt sätt att minska den ekonomiska aktivitet i samhället och med det sänka inflationen, men det gör också att bolånekostrnadrna ökar. Även Norge har hög skuldsättning, men här har hårdare tag om räntan givit resultat.

Hur ser läget ut i USA och Asien?

I ett globalt perspektiv är Sveriges inflation i juni på 9,3% strax under genomsnittet, vilket ligger på 10,9%. I USA landade den årliga prisökningstakten i juni på 3%. Tittar vi på Asien råder stora skillnader mellan de 43 länder som tillhör regionen – med Afghanistan och Armenien i botten på -2,8% respektive -0,5%, och Syrien och Libanon med hyperinflation på 139% respektive 260%. Däremellan ligger bland annat Kina på 0%, Sydkorea på 2,7%, Indien på 4,81% och Singapore på 5,1%.

Hur ser prognosen ut för svensk respektive europeisk inflation?

Enligt Riksbankens prognos spås svensk inflation sakta falla under 2023 men vara fortsatt hög under återstoden av året. Först under mitten eller andra halvan av 2024 tros den kunna vara tillbaka målnivån 2%. För Europas del prognostiserar ECB att den genomsnittliga nivån för 2023 kommer landa på 5,1%. Under 2024 spås den sjunka till 3% och sedan vidare ned till 2,5% någon gång under 2025.

Med en svensk inflation på 9,3% just nu kan en prognos på 2% om bara ett år kännas aningen optimistisk. Ingenting är förstås omöjligt, men för att förväntningarna ska kunna infrias tycks hårdare tag om räntan vara nödvändigt. Många menar att Riksbanken snarare bör agera mer i linje med Norges Bank, givet likheterna i hushållens skuldsättning och valutans ställning, snarare än att följa ECB som har helt andra förutsättningar att utgå ifrån. Inte minst vad gäller eurons ställning på valutamarknaden.

Tips! På vår valutasida hittar du information och livekurser för ett stort antal olika valutor – däribland USD, EUR, SEK, NOK, DKK och GBP.

Publicerad: Måndag 17 juli 2023, kl 12:33
Författare: Emelie Rubenson

TAGGAR

---

Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.