Räntesänkning trots ökande inflation: Hur tänker Brasilien?

Brasiliens centralbank överraskade marknaden i veckan genom att sänka styrräntan (Selic) till 14,25 procent trots att inflationen stigit från 3.8% i februari till 4.72% i juni och ligger över centralbankens mål.

Normalt brukar högre inflation leda till högre räntor. Därför har många investerare ställt sig samma fråga: Varför sänker Brasilien räntan när inflationen går åt fel håll? Förväntar man sig att kriget i Mellanöstern är över nu och att 0.25% bara är en marginell sänkning?

Ett ovanligt beslut

Inflationen i Brasilien steg till cirka 4,7 procent i maj och centralbanken räknar nu med att inflationen når 5,2 procent under 2026. Samtidigt är inflationsmålet 3 procent med ett toleransintervall på 2–4 procent.

Trots detta valde Brasiliens centralbank att sänka räntan för tredje mötet i rad. Det är ett beslut som sticker ut internationellt. I de flesta länder hade en sådan inflationsutveckling snarare motiverat en stramare penningpolitik.

Argumentet för en räntesänkning

Brasiliens centralbank verkar resonera att räntan redan är mycket hög. I slutet av januari 2026 så låg räntan på 15% och efter senate mötet i juni så ligger den alltså på 14.25%, så det är fortfarande väldigt mycket högre räntenivåer än västeuropa och nordamerika.

Även efter sänkningen ligger Selic-räntan på 14,25 procent, vilket fortfarande är bland de högsta styrräntorna i världen. Med en inflation kring 5 procent innebär det att realräntan fortfarande är kraftigt positiv.

Centralbanken tycks därför anse att ekonomin redan bromsas tillräckligt mycket och att ytterligare åtstramningar riskerar att skada tillväxten i onödan.

Valåret spelar en roll

Det går heller inte att bortse från den politiska bakgrunden. Brasilien går mot presidentval senare i år och regeringen under Lula's och Arbetarnas parti aka Partido dos Trabalhadores (PT) så har flera åtgärder för att stimulera ekonomin och öka kredittillväxten presenterats.

Kritiker menar att expansiv finanspolitik, ökade offentliga utgifter och kreditstimulanser riskerar att försvåra centralbankens arbete med att få ned inflationen. Liknande mönster har tidigare setts i flera latinamerikanska länder, där stora budgetunderskott och statliga stimulansprogram bidragit till högre inflation, svagare valutor och stigande riskpremier på finansmarknaderna. Argentina under Kirchner, Brasilien under Rousseff och Colombia under Petro är några exempel där expansiv finanspolitik och ökade offentliga utgifter har sammanfallit med högre inflation, svagare valutor och minskat förtroende från delar av finansmarknaden.

Frågan är om centralbanken underskattar inflationsrisken eller om marknaden överdriver den?

Privatpersoner har ofta lägre räntor pga subventioner

Som svensk kanske man tänker, wow så högre räntor, hur kan folk hantera det i Brasilien? Många är avsevärt lägre skuldsatta i Brasilien jämfört med Sverige, men det finns också möjligheter för låg- och medelinkomsttagare där familjer med en månadslön på upp till 13,000 reais (24 230 SEK) kan få subventioner. Genom program såsom Minha Casa, Minha Vida (Mitt hem, mitt liv) och finansiering via FGTS har miljontals brasilianare fått möjlighet att köpa bostad till betydligt lägre räntor än den officiella Selic-räntan.

Det innebär att den höga styrräntan inte slår lika hårt mot alla hushåll som man först kan tro. Samtidigt är det en av anledningarna till att vissa ekonomer menar att Brasilien har större möjlighet att sänka räntan än många andra länder, eftersom delar av ekonomin redan påverkas mindre av de höga marknadsräntorna än vad Selic-nivån antyder.

Men vad betyder det för den brasilianska realen?

För valutahandlare är detta kanske den mest intressanta frågan. I teorin så borde en kombination av ökad inflation (från 4.39% i maj till 4.72% i juni), lägre räntor och ökade offentliga utgifter vara negativt för den brasilianska realen (BRL).

Samtidigt finns det faktorer som talar i motsatt riktning. Brasilien är en av världens största exportörer av järnmalm, guld, jordbruksprodukter och flera andra råvaror. Om råvarupriserna fortsätter att utvecklas starkt under andra halvåret 2026 kan exportintäkterna bidra till att stödja både ekonomin och valutan.

För investerare i brasilianska gruv- och råvarubolag är utvecklingen därför särskilt intressant. Även om sektorn har tappat mark sedan toppen i februari har liknande säsongsmönster setts både 2024 och 2025. Om historien upprepar sig samtidigt som guld– och silverpriserna fortsätter uppåt kan flera brasilianska gruvbolag få medvind under årets andra hälft.

En annan faktor att beakta är utvecklingen för den amerikanska dollarn. Även om Brasiliens ekonomi utvecklas väl kan en starkare dollar sätta press på BRL. Ifall Federal Reserve däremot börjar sänka räntan snabbare än väntat kan det gynna tillväxtmarknadsvalutor som den brasilianska realen. Idag känns det nämligen som att aktie- och valutamarknaden är lite väl inne på en räntehöjning, vilket författaren inte anser är lika troligt i dagens läge.

En faktor som talar till BRL:s fördel är att Brasilien fortfarande erbjuder en av världens högsta realräntor. För internationella investerare som använder så kallade carry trades kan en ränta på 14,25 procent fortfarande vara attraktiv, särskilt jämfört med USA, Europa och Japan. Så länge inflationsförväntningarna förblir relativt stabila kan detta fortsätta att skapa efterfrågan på den brasilianska realen.

Om investerare börjar tvivla på centralbankens vilja att bekämpa inflation kan kapital lämna landet, vilket skulle pressa BRL mot dollarn. I dagsläget finns dock inget som tyder på detta.

Är BRL på väg att försvagas?

På kort sikt är svaret inte självklart. Sedan början av 2025 så har den brasilianska realen gått från 6.2 mot USD till 5.14 i dagsläget, en uppgång på 17.1%. Kanske är centralbanken inte så orolig för om valutans försvagas lite igen.

Men en sänkning på 0,25 procentenheter förändrar inte den stora bilden. Brasilien har fortfarande en av världens högsta realräntor. Men om inflationen fortsätter att stiga samtidigt som centralbanken fortsätter att sänka räntan kan marknadens förtroende snabbt försämras. Då ökar risken för en betydligt svagare real mot den amerikanska dollarn. Samtidigt så har ju USA gått från 2.4% kärninflation i februari enligt Trading Economics till 4.2% i maj och FED har fortfarande inte höjt räntan. Ifall USA kan få avsevärt större inflationsökning under 2026 än Brasilien, så är det inte direkt anmärkningsvärt att räntan sänks från redan väldigt höga nivåer till något lite mindre höga nivåer i Brasilien. Men visst, en uppgång på 17.1% för realen mot USD kan ju givetvis sätta ett visst tryck på försvagning för realen.

Kommer det att fungera?

Brasiliens centralbank har tagit en ovanlig väg. Man väljer att sänka räntan trots att inflationen fortfarande ligger över målet och prognoserna pekar mot ytterligare prisökningar under 2026.

På kort sikt behöver beslutet inte vara fel. Selic-räntan ligger fortfarande på 14,25 procent, vilket innebär att Brasilien fortsatt erbjuder en av världens högsta realräntor. Det gör landet attraktivt för internationellt kapital och ger centralbanken ett visst handlingsutrymme.

Den större risken ligger i inflationsförväntningarna. Om hushåll, företag och investerare börjar tro att inflationen kommer att förbli hög kan prisökningarna bli svårare att få kontroll över. I ett sådant läge kan centralbanken tvingas avbryta räntesänkningarna eller till och med höja räntan igen längre fram.

För valutamarknaden handlar frågan därför mindre om denna enskilda sänkning på 0,25 procentenheter och mer om vilken signal den skickar inför kommande möten. Om inflationen stabiliseras kan centralbanken få rätt och BRL förbli relativt stark. Om inflationen däremot fortsätter att stiga samtidigt som räntan sänks ytterligare ökar risken för att förtroendet för penningpolitiken försvagas, vilket skulle kunna sätta betydande press på den brasilianska realen.

Den verkliga frågan är därför inte varför Brasilien sänkte räntan denna gång. Frågan är om centralbanken har börjat lätta på bromsen innan inflationsproblemet är löst.

Publicerad: Fredag 19 juni 2026, kl 19:55
Författare: Markus Jalmerot

TAGGAR

---

Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.