Att köpa dippen: Smart eller riskabelt?

Att köpa dippen eller “buy the dip” som man säger på engelska, följer den grundläggande investeringsprincipen “köp lågt, sälj högt” – men med en något mer målinriktad strategi. Det finns två förutsättningar för att köpa en dipp: en kraftig nedgång i aktiekurserna och en stark indikation på att de kommer att stiga igen. Ett av de vanligaste exemplen på detta är när ett stort företags aktiekurs plötsligt sjunker på grund av bred marknadsfruktan, snarare än oro över företagets långsiktiga resultat.

Bara ett exempel: Före COVID-19-marknaden kraschade Johnson & Johnsons aktiekurs vad som då var en rekordhög nivå den 5 februari. Den 23 mars 2020 var detta företags aktiekurs ner med 28 procent. Den 20 april 2020 hade företaget praktiskt taget raderat alla förluster. Investerare som köpte Johnson & Johnson-aktier i slutet av mars köpte dippen.

För att vara tydlig, ingen vet när botten kommer, och att försöka tima marknaden är aldrig en bra idé. Men det finns gott om möjligheter att investera i aktier eller börsindex under nedåtgående perioder om du är redo att investera på lång sikt – och du vet var du ska leta. När du hittar dem kan du handla med CFDer och få en hög hävstång som gör att du kan tjäna mer än på att handla med aktier på traditionellt vis.

Hur man köper dippen?

Titta på sektorer som drabbats hårdast under utförsäljningen. Breda marknadsindex, som spårar ett mångsidigt aktiemarknadsindex som S&P 500, är ett bevisat sätt att investera. Men samma strategi kan också tillämpas på de 11 sektorerna som utgör ett index som S&P 500.

Om man tittar på sektorer med de största nedgångarna i aktiekurserna och sedan analyserar de fonder eller index som spårar den sektorn kan belysa några möjligheter att köpa dippen.

Nedan följer de fyra aktiemarknadssektorerna som såg de största nedgångarna hittills under COVID-19-kraschen (den 20 april 2020).

Energi. S&P 500-energisektorn sjönk nästan 45 procent, vilket markerade den mest branta nedgången. Inom den sektorn uppvisade energiutrustnings- och tjänstebranschen de största förlusterna, en minskning med 61 procent.

Ekonomi. Även finanssektorn minskade kraftigt och sjönk över 28 procent. Detta drevs av stora nedgångar i banker och konsumentfinansiering, som minskade med 39 procent respektive 43 procent.

Industri. Industrisektorn består av industrier som flyg- och försvarsindustrin, flygbolag, bygg- och teknikutrustning och elektrisk utrustning. Drivs av svåra nedgångar inom flygindustrin (som sjök nästan 57 procent), minskar hela sektorn totalt 24 procent.

Material. Materialsektorn, som inkluderar industrier som metaller och gruvdrift, containrar och förpackningar och kemikalier, minskar med 20 procent.

Titta på stora företag med stora kursfall

Precis som Johnson & Johnson har några av landets största företag kunnat återhämta sig snabbt från Coronavirusnedgången. Faktum är att Microsofts och Amazons aktiekurser har stigit från år till år – för dessa företag är nedgången över, åtminstone för tillfället.

Vissa blue-chip-företag som annars har varit stabila i flera år drabbades dock hårt av den globala pandemin, och deras värderingar har ännu inte återhämtat sig. Att leta efter fall som de kan ge en möjlighet att köpa in stora företag till de lägsta priserna på flera år.

Denna strategi kommer dock med en varning: Vi rekommenderar inte att man investerar i enskilda aktier. Experter tycker vanligtvis att lågprisindexfonder är det bästa valet för de flesta investerare. Indexfonder är mindre riskabla än enskilda aktier och ger diversifiering till din portfölj genom en enda investering.

Stora skillnader mellan CFD och aktiehandel

Huvudskillnaden mellan CFD-handel och aktiehandel är att med CFD tar du inte ägandet av den underliggande aktien. Du spekulerar bara på dess prisrörelser, vilket gör det till ett mer flexibelt handelsalternativ. CFD:er ger dig en möjlighet att dra nytta av tillgångens rörelse uppåt eller nedåt.

En annan viktig skillnad mellan att ta en lång position med en CFD och köpa ett värdepapper är förmågan att göra hävstångsaffärer. CFD handlas med marginal, vilket innebär att en trader kan öppna större positioner i förhållande till mängden startkapital de har.

Genom att utforska fördelarna med CFD-handel jämfört med aktiehandel kan du upptäcka att båda typerna erbjuder olika sätt att dra nytta av prisrörelser på finansmarknaderna och båda kan göra en del av din portfölj. Ta en närmare titt på tabellen nedan och bestäm vilken som fungerar bäst för dig nu.

Contracts for difference (CFDs)	Aktiehandel
Handla CFD: er med hävstångseffekt för att få en större exponering med ditt startkapital	Betala hela värdet av din handel
Med CFD kan du öppna en lång eller kort position så att du kan tjäna på stigande och fallande marknader	När du köper aktier kan du bara tjäna på stigande priser
Handla en mängd olika finansiella instrument mellan aktier, index, råvaror, valutor och kryptovalutor.	Handel endast med aktier
Handla hela tiden på en mängd olika marknader	Handla endast under börsens öppettider
Inga aktieägarprivilegier	Få aktieägarprivilegier

Använd genomsnittsmetoden

Om du har ett investeringskonto, överväg att göra stabila investeringar med jämna mellanrum snarare än ett engångsbidrag som är tidsbestämt när du tycker är bäst. Genom denna strategi, så kallad dollar-cost averaging, fortsätter du att köpa aktier under hela dippen. Vi tittar mer på detta nedan.

Oavsett vilken strategi du väljer, förstå att köp av dippen inte garanterar att komma in till bottenpriser. På volatila marknader kan dagens golv bli morgondagens topp. Allt det betyder är att företagets värderingar är betydligt lägre än för några månader eller veckor sedan, vilket ger investerare en möjlighet att köpa in sig till det relativt låga priset.

Om du tror att aktiekurserna så småningom kommer att stiga till eller utöver tidigare toppar, kan köp till dagens lägre priser vara en bra strategi för att generera långsiktig avkastning – du kan bara behöva göra några stora droppar innan du inser dem.

Fungerar det alltid?

Ja, ja, ”tidigare resultat är ingen garanti för framtida resultat”. Men här är en strategi som hittills har fungerat ganska bra hela det pågående 2000-talet: Buy the dip. ”Stonks går alltid upp”. Faktum är att de har gjort det, och varför skulle COVID göra för något annat?

För det här inlägget kommer jag att gå igenom det dagliga SPY-diagrammet på TradingView från 1 januari 2001 till nu och använda dessa regler för att köpa och aldrig sälja:

Jag har ungefär 100 000 dollar att spendera under hela den tiden. Jag vet att det här är en summa som många människor aldrig kommer att ha, men för mig och förmodligen de flesta som läser detta, egentligen inte något omöjligt att spara över 20 år.

Jag köper för 1000 dollar åt gången, eftersom jag föreställer mig att leva igenom den här perioden och pengar måste tjänas först för att vi ska investera, vi gör inte mindre köp eftersom avgifterna skulle gå över 1 procent av våra affärer på detta sätt, 1 procent anser jag vara acceptabelt.

Jag köper bara när marknaden är nere (under EMA 200) och det finns en betydande volymökning.

Jag köper alltid på slutkursen.

Jag har markerat alla dopp som jag definitivt vill gå in på. Jag tänker inte låtsas att jag skulle vara en expert som alltid vet när jag ska köpa, aldrig FOMOing och alltid har diamanthänder. Nej. Jag ska göra detta till ett Python-skript som bara spottar köpdatum som jag inte kan argumentera med. Lyckligtvis känner jag en indikator – Exponential Moving Average som är perfekt för den här typen av saker. Jag märker också att volymen tenderar att öka på dagar med panik.

Om du tittar noga finns det redan ett problem med att denna strategi börjar visa sig. Det finns knappt något ”dippområde” 2003–2004. Jag skulle sitta på en hög med kontanter i verkliga livet och missa uppgången. Kan jag verkligen?

Framstående köp cirklade på det diagrammet:

• 16 mars 2001 – röd dag, enorm volymspik. 115 $, få 8,7 andelar SPY.

• 19 september 2001 – $ 102 och 9,8.

• 19 juli 2002 – smidig segling ett tag och får 11,9 aktier för vårt standardinköp.

Algoritmen spottade 163 köpmöjligheter, så vi skulle bara behöva lägga över 614 dollar varje köp i stället för 1000 dollar för att nå vår allokering.

Förutsatt att vi skulle sälja nära toppen (hypotetiskt blir vi aldrig giriga och har inga oväntade utgifter), skulle vi ungefär ha 2,5 gånger våra pengar på 20 år. Typ av överväldigande, nej? Inflationen i USA mellan 2001 och idag har varit 47,79 procent Och det är som äpplen i snabbköpet, inte hus eller aktier.

Köp varje vecka då?

Säg att vi skulle ha tillgång till en SPY-köpapp för nollprovision sedan 2001 och vi skulle bara köpa för 100 dollar varje onsdag?

Ungefär 2,25x, bara att köpa varje onsdag och aldrig bry oss betyder att vi slutar med 710–715 aktier i SPY jämfört med 800 med vår superkloka dip-köp (Det är en tillräckligt stor skillnad om du förvaltar en pensionsfond med 5 miljoner människor, försumbar om du är är en vanlig investerare.

Publicerad: Söndag 28 februari 2021, kl 22:46
Författare: Erik Forsell

TAGGAR

---

Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.