Det nya klassamhället – Att äga eller inte äga?

Det är ord och inga visor från Stefan Ingves när han fastställer att Coronapandemin har orsakat permanenta skador på samhällsekonomin. En återhämtning är inledd men vi når inte samma tillväxtkurva som innan krisen är tesen. Det finns risk för bakslag och ekonomin kommer att behöva stöd under lång tid, samtidigt som volatiliteten vid valutahandel med SEK kan öka.

Tunga ord från riksbanken

Det är så klart ganska tunga ord från en Riksbankschef som förmodligen med viss bävan förstår att ekonomin inte klarar sig på egen hand – men när gjorde den det sist? Efter finanskrisen såg vi också ganska kraftiga stimulanser och sättet på vilket man mötte denna kris skiljer sig inte så värst mycket från hur man hanterade den förra.

Enligt Riksbanken kommer ekonomin i år att krympa med 3,6 procent (Pressmeddelande) och det låter ju kanske inte så farligt, men hur hade det sett ut utan de massiva stimulanserna? Ja – det är naturligtvis på det stora hela taget en ganska dum fråga – för svaret är givet. Klart man kan dividera mer eller mindre initierat kring de specifika BNP-siffrorna i ett sådant scenario.

Hur kloka är åtgärderna?

En fråga jag med flera ställer sig är egentligen hur kloka de här åtgärderna är. Vi kan förvisso anses vara tvingade att vidta dem men vad är priset på sikt? Annika Winsth – chefsekonom på Nordea menar på att stimulanserna och åtgärdspaketen i kölvattnet av Coronakrisen ökar klyftorna i samhället. Och det är klart – stimulerar du företag (tar bort risk) och trycker ut likviditet som skapar tillgångsinflation är det ju så det blir. De som äger får mer, de som inte äger får mindre i relation till totalen.

Vad Annika Winsth missar i sin argumentation är att det här inte är något nytt. Systemet har relativt länge underhållit det finansiella maskineriet med likviditet. Det är ganska lätt att se korrelationen mellan Centralbanksstimulanser och tillgångspriser. Det är också ganska lätt att förstå att en nollränta gynnar bostadspriserna, obligationspriserna och börskurserna.

Det här betyder att två personer med relativt lika jobb och inkomst, men med olika tillgångsmassa har vitt skilda förutsättningar. Har du ett hus värt 4 miljoner kronor och priserna går upp med 5 procent så är det bara att tacka för kaffet och de 200 000 kronorna i den privata balansräkningen. Den utan hus och tillgångar fick vadå? Behålla jobbet kanske, men det fick ju den med hus också.

Ägare eller inte ägare?

På sikt menar Nordeas Chefsekonom att vi riskerar skapa en situation med ”insiders” och ”outsiders”, de som äger och de som inte äger. Det har ju ganska länge pratats om inflationen och att den har problem att ta fart. Men vad händer som inflationen börjar bita tag i till exempel priset på mat och andra varor man behöver dagligdags? Hur kompenseras man för inflation om man inget har att kompensera med?

Det är ju faktiskt lite surrealistiskt att vi har en stat som försöker utjämna de ekonomiska skillnaderna genom beskattning och fördelning av olika typer av insatser, men vad gör det när det globala Centralbanksmaskineriet ångar på? Kanske är det därför medelklassen i Sverige accepterar det höga skattetrycket – vad vet jag. Så länge vi i alla fall inte får någon historisk hyperinflation i Sverige så är förmodligen både Riksbanken och allmänheten relativt förskonade i det nya klassamhället.

Covid 19: Långt ifrån över?

Nä – Coronakrisen och finanskrisen är långt ifrån över och kanske hänger de ihop i sig. Hade regeringar runt om i världen agerat med ”lock-downs” om det inte varit för finanskrisen? Vad vi kan fastslå är att det Annika Winsth lyfter som en utmaning inte började nu, utan har pågått sedan 2008. Åtgärderna triggas av global panik och rädsla, anses nödvändiga och är det förmodligen för att hålla ihop saker och ting på kort sikt – men vad skapar vi för problem i framtiden?

Är till exempel världens smartaste person enligt honom själv – President Donald Trump en konsekvens av finanskrisen? Är Brexit det? Oavsett är det nog ganska säkert att konsekvenserna av Pandemin inte i närheten gett sig till känna fullt ut.

Fler grupperingar som visar missnöje

I Australien agiteras det i SkyNews missnöje med de åtgärder man vidtagit och rimligheterna i desamma relaterat dess utfall. Vi har sett kraftfulla proteströrelser kring ”Black lives matter” – och de kan absolut vara genuina men man kan inte låta bli att tänka att pågående kris har med saken att göra. I varje fall avseende kraften i protesterna.

I USA blomstrar den så kallade QAnon rörelsen och fler konspirationsteorier får nytt gödsel att växa med problem som följd. I Belarus har vi en president som folket tröttnat på just nu och vem vet, hade miljöfrågan fått så stor uppmärksamhet i medelklassamhället om det inte vore för att vi kända oss så rika? För det är ju först då man kan tänka på annat än sitt eget – självförverkligande och Maslow ni vet.

Det finns en hel radda (som vi säger i Skåne, eller “en hel rad”) konspirationsteorier kring staters agerande runt Corona och ni har säkert tagit del av en del av dem själv. Det är inte huruvida det är rätt eller fel som är intressant – utan det faktum att de förekommer så vitt och brett överhuvudtaget. För människor som anser sig rättvist behandlade och har det bra går inte runt och konspirerar – och det är ju just det! Vi bygger och har byggt klyftor på ett sådant sätt att vi riskerar att cementera det som Annika talar om – ”outsiders” och ”insiders” vilket obönhörligen kommer att leda till problem.

Ägande av fastigheter, aktier och valutor

Tänk bara på det faktum att klyftor i sig anses vara orättvisa – hur blir reaktionerna när du ståendes på fel sida avgrunden inser att du inte har särskilt stor chans att ta dig över på andra sidan oavsett hur hårt du än sliter…Det är inte pengar du behöver, utan hus, lägenheter och aktier. Lite valutahandel på de, så har du spritt riskerna en del också.

Ja – på det stora hela taget är världsflödena inget du och jag kan påverka. Vi kan bara försöka hålla oss rätt positionerade i förhållande till de mäktiga centralbankernas agerande. För hur det än är har de en alldeles otrolig makt över konsekvenserna av vårt agerade! Makt över konsekvensen av risk och utkomsten av att äga eller inte äga finansiella tillgångar och sin bostad – det nya klassamhället definierat.

Publicerad: Fredag 25 september 2020, kl 10:37
Författare: Johan Berntorp

TAGGAR

---

Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.