ECB får svidande kritik efter försenad räntehöjning

Europeiska centralbankens monetära politik får en rejäl känga av en av de tyngsta initiativtagarna till euron. Otman Issing menar bland annat att ECB:s slappa räntestrategi är en av anledningarna till att inflationsnivån i många euroländer nu skenar, medan Euron försvagas radikalt mot dollarn. I hans hemland Tyskland är inflationen nu den högsta nivån på över 40 år och kritiken över en försenad räntehöjning i EU låter inte vänta på sig.

Otman Issing var högste chefekonom på Europeiska centralbanken i slutet av 1990-talet och en viktig nyckelspelare i införandet av EMU och den gemensamma europeiska valutan. Således väger hans kritik och åsikter tyngre än många andras när han nu väljer att uttala sig om den oroande ekonomiska utvecklingen i eurozonen, med en inflation som i många länder slog rekord med råge under mars månad.

En fantasivärld utan räntehöjningar

Enligt Issing har ECB under de senaste åtta åren levt i en fantasivärld med en alldeles för slapp räntepolitik och en oförmåga att se vilka risker en sådan monetär politik skulle kunna leda till framgent. I början och mitten av 2000-talet kämpade ECB med att få upp den genomsnittliga inflationen i unionen som då var alldeles för låg och inte ens nådde upp till målet på 2%. När vändningen väl kom menar Issing att man missbedömde prognosen framåt och antog en strategi som på sikt skulle leda till den situation man befinner sig i idag, med för hög inflation och en svag valuta.

Att man trots varningssignaler vidhållit rekordlåga räntor, periodvis på negativa nivåer, och framförallt varit för sen på bollen med att höja dem i takt med att unionen repar sig efter den pandemiinducerade recessionen – börjar nu ge konsekvenser i form av en skenande inflation. En alltför långsam avveckling av andra stödåtgärder som sattes in i samband med pandemin – exempelvis massiva köp av statsobligationer – anges också av Issing som en allvarlig miss av ECB.

Inflationsnivån i mars steg till 7,5%

“Inflation var en sovande drake, och den draken har nu vaknat”. Så löd ett uttalande som Otman Issing nyligen gjorde när han intervjuades av Financial Times, med hänvisning till den branta inflationsstegring som skedde i mars månad.

Eurozonens inflation landade i mars på 7,5% – vilket är en rejäl ökning från februari då siffran istället var 5,9%. Bakom den snabba stigningen ligger framförallt kraftigt höjda energipriser och matpriser, vilka i sin tur är en direkt konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina och den påverkan kriget har haft och fortsatt har på oljemarknaden och andra råvarumarknader. Även efterdyningar av pandemin spelar in samt inte minst, ECB:s sätt att hantera situationen och stävja den utveckling som enligt Issing länge har kunnat förutspås.

Snabbare räntehöjning och stopp för obligationsköp efterfrågas

Medan andra stora centralbanker som Fed i USA och Storbritanniens Bank of England redan påbörjat höjningar av de rekordlåga räntenivåer som infördes under pandemin, blir det enligt Otman Issing tydligt att ECB är sena på bollen och att åtgärder borde vidtagits i ett tidigare skede. Räntehöjningar borde ha initierats tidigare och stödköpen av europeiska statsobligationer borde ha stoppats tidigare.

Issing är långt ifrån ensam i sin kritik mot ECB:s långsamma agerande – men till skillnad från många andra är han betydligt mer pessimistisk i sin prognos för framtiden. Många andra tror att de faktorer som driver på utvecklingen i euroområdet just nu och som får priser på mat, energi och andra råvaror att stiga kommer att klinga av framåt årsskiftet och därmed dämpa inflationen. Prognosen är att nivån är tillbaka på under 2% någon gång under 2024.

Enligt Otman Issing är detta däremot att ignorera det faktum att såväl pandemin som kriget mellan Ryssland och Ukraina har orsakat strukturella förändringar som kan riskera att reversera 30 års globaliserande utveckling – vilket i sin tur kan orsaka en fortsatt hög inflation. I hans mening arbetar ECB efter en strategi och framtidsprognos baserad på de förutsättningar som var aktuella före pandemin och före kriget – vilka inte på något sätt ser likadana ut nu. Bland annat har internationella relationer förändrats och givit upphov till ökade spänningar i global handel.

Hur ser prognosen ut för euron?

Euron har försvagats mot den amerikanska dollarn det senaste året, men är än så länge fortfarande relativt stabil. För ett år sedan var en euro värd 1,20 USD – idag är kursen nere på 1,08 USD. I slutet av mars skedde ett lite större fall, efter att euron först hade stärkts marginellt mot dollarn ett par veckor innan. Euron har de senaste veckorna även försvagats gentemot den svenska kronan, den norska kronan och det brittiska pundet.

För att förhindra ytterligare inflationsstegring och försvagning av euron efterfrågas nu snabbare och kraftigare åtgärder av ECB från flera håll i eurozonen. Många menar, liksom Otman Issing, att ECB måste höja räntan snabbare och omedelbart stoppa stödköp av obligationer för att inte ytterligare äventyra unionens ekonomiska trygghet framöver.

Vad gäller värdeutvecklingen för euron brukar räntehöjningar som bekant få en stärkande effekt på valutan – bland annat eftersom en högre ränta gör valutan mer attraktiv för utländska investerare. Huruvida det kommer att ske och hur pass mycket och snabbt ECB skärper sina åtgärder återstår dock ännu att se.

I dagsläget är en stor majoritet av alla aktiva positioner i stora valutapar som EUR/USD, EUR/CHF, EUR/GBP och EUR/CAD köppositioner hos mäklare som eToro, AvaTrade och Skilling. Med andra ord så väntar marknaden på att den försenade räntehöjningen ska komma innan sommaren. Vad tror du?

För valutahandel med euro kan du signa upp dig för ett kostnadsfritt och riskfritt demokonto hos bland andra Skilling, AvaTrade, eToro och Capital.

Publicerad: Onsdag 13 april 2022, kl 12:25
Författare: Emelie Rubenson

TAGGAR

---

Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.