Påverkan av hög inflation i Sverige: Strategier för att navigera stigande priser

Efter drygt ett år av hastigt stigande inflation och en styrränta som höjts både snabbt och mycket tycks prisökningstakten i Sverige äntligen börja avta. Fortfarande ligger inflationen emellertid långt över regeringens mål på 2%, med stora konsekvenser för svenska konsumenter som följd. Valutahandel kastar ljus på hur den svenska köpkraften påverkas av det finansiella klimatet som råder nu, och vilka strategier man kan ta till för att navigera smart när priserna på allt från mat och bränsle till boende och konsumtion fortfarande ökar.

I maj förra året landade Sveriges inflation på 7,2% efter en snabb uppgång från vårvinterns månader. I maj 2023 uppmättes konsumentprisindex (KPI) till 9,7% och till 6,7% enligt Riksbankens kraftigt missvisande mått KPIF (måttet som ej räknar in rörliga räntor). Däremellan, under året som gått, har den varit uppe och vänt på tvåsiffriga nivåer – en dyster utveckling som lett till stora konsekvenser för både svenska företagare och hushåll. Det mesta har blivit rejält mycket dyrare än för bara något år sedan.

Ofattbart hög inflation i Sverige

Sedan i våras 2022 året så har Riksbanken aldrig vart under 7% inflation och konsumentprisindex ligger fortfarande idag på ofattbart höga 9.7% i Sverige. De långsamma räntehöjningarna och en negativ realränta på 6.2% – ja minus 6.2% – är återbäringen man får ifall man investerar i Sverige. Inte vidare attraktivt för traders eller investerare och det är kanske inte så konstigt att kronan (SEK) nådde den lägsta nivån någonsin mot euron förra veckan. Samtidigt så har dollarn blivit mer än 25% starkare mot kronan sedan 2021 och även pundet har ökat rejält trots relativt hög inflation – nästan lika hög som i Sverige. De har dock höjt sina räntor snabbare än Sverige, vilket är en anledning till att aktörerna på valutamarknaden har mer förtroende för Storbritannien än Sverige.

Fortfarande är prisökningstakten flera gånger högre än det optimala 2%-målet, samtidigt som marginalerna efter ett bistert år nu är betydligt mindre för många. Så hur har svenska konsumenter påverkats av ett drygt år med hög inflation och kraftigt stigande priser på allt från mat och bränsle till bostäder och konsumtion? Och hur kan man tänka för att bäst navigera i det ekonomiska klimat som råder nu?

Abrupt slut på en mångårig lånefest

Slutet på en era av rekordbilliga bolån och krediter är kanske den största baksmällan av alla efter det senast gångna året. Sju år av fördelaktig minusränta har gjort svensk ekonomi till en lånefest som förvisso var kul medan den varade – men som också inneburit ett tufft uppvaknade nu när de glada lågräntedagarna är över och den bistra verkligheten knackar på dörren. Svenskarna är ett högt belånat folk. Inte alla, men många har lånat hej vilt till dyra bostäder under de senaste åren när räntan varit låg. Även konsumtionslån och andra krediter har ökat kraftigt. Nu kommer notan för festen.

Bankernas snitträntor har stigit kraftigt och många står nu med mångfaldigt högre boendekostnader, och lånekostnader generellt, än vad de gjorde för 18 månader sedan. En större del av lönen går till att betala bolån och andra krediter, varför köpkraften på andra områden samtidigt minskat. Många företag går dåligt som följd av minskad konsumtion, och med det ökar också risken för en tilltagande arbetslöshet.

Stora prisökningar på mat och el

Jämte dyrare räntor på lån har även höga priser på mat och el rönt stor uppmärksamhet i media under det gångna året. Logistiska bekymmer i kölvattnet av pandemin och kriget i Ukraina har ställt till det både för matproducenter och elbolag. Många råvaror och livsmedel har blivit dyrare att både producera och transportera, vilket avspeglat sig i matbutikernas prissättning och tvingat många svenska konsumenter att lägga om sina matvanor. Även el och bränsle som diesel och bensin har blivit rejält mycket dyrare, även om vi på senare tid sett en viss återgång i priserna.

Summa summarum kan konstateras att det senaste året gjort mycket av det som svenska konsumenter, och företag, tidigare har betraktat som självklarheter till att snarare ses som lyxvaror. 2010-talet glada slösadagar är definitivt över.

Hur har den svaga svenska kronan påverkat läget?

Den svenska kronan har varit svag i flera år, men under fjolåret föll kursen till nya rekordlåga nivåer mot både euron och dollarn. En utveckling som ytterligare bidragit till att pressa upp svensk inflation eftersom priserna på utländska varor med det har blivit ännu dyrare. För svenska konsumenter har den svaga kronan bland annat lett till dyrare priser på sådant som importeras. Den svenska köpkraften utomlands har också försvagats. Det är dyrare att resa, både i fråga om kostnad för själva transporten, och vad gäller levnadsomkostnader. I en tid då 1 EUR kostar närmare 11,70 SEK och 1 USD är lika med 10,71 SEK räcker svenska kronor inte särskilt långt.

Helt igenom negativt är det emellertid inte. En svag svensk krona är gynnsam för svenska exportbolag som tjänar bra pengar på att svenska varor har blivit billigare utomlands. Det är också positivt för de svenskar som har investerat kapital i utländska tillgångar – till exempel fonder eller aktier som handlas i EUR eller USD – då värdet på dessa ökat när valutorna stärkts mot kronan.

Strategier för att smart navigera stigande priser

Inflationssiffran i Sverige toppade under årets första månader på en bra bit över 10%. Sedan dess har prisökningarna sakta börjat avta, men jämfört med målet på 2% per år är det fortfarande en lång väg kvar att gå. I dagarna väntas Riksbanken meddela att räntan höjs ytterligare en gång, och många prognostiserar dessutom ännu en höjning i september och potentiellt fler därefter innan vi når en räntetopp. För att klara sig igenom det fortsatt ansträngda läget är det viktigt att agera både eftertänksamt och smart kring sin ekonomi.

Så vilka strategier kan man då använda sig av för att navigera i det läge som råder just nu, där allt blir dyrare och kronan är mindre värd?? Nedan listar vi 4 strategier som kan vara användbara i nuvarande ekonomiska klimat:

– Amortera mer, låna mindre: 2010-talets generösa lånedagar är över – numera är räntekostnaden för ett bolån ganska saftig. Ju högre lån du har, desto högre blir också kostnaden. Ett effektivt sätt att minska pressen på din ekonomi är att amortera på det lån du har, samt att snabbt försöka anpassa dig till den nya verklighet som råder – en verklighet där det kostar pengar att låna pengar. Sikta på att ta dig ur lånefällan och handla istället bara för pengar som du faktiskt har.

Investera i starka valutor: Att låta pengar ligga och skvalpa på ett vanligt konto där värdet sakta men säkert urholkas är inte en givande strategi just nu. Även om många banker har höjt avkastningsräntan på sina sparkonton ligger den fortfarande långt under inflationsnivån. En bättre idé är istället att investera i starka och trygga valutor – som USD, en klassik safe haven-tillgång, eller EUR. Även cryptovalutor lyfts ibland fram som investeringar som skyddar bra mot inflation – men här finns istället en mycket hög risk att ta hänsyn till. Crypto är volatila tillgångar och bör endast investeras i med pengar du absolut har råd att förlora.

Satsa på guld: Värdet på guld påverkas till skillnad från pengar inte av inflationen, varför en investering i guld – fysiskt eller via finansiella instrument – ofta är ett effektivt sätt att skydda värdet på sina tillgångar. Hittills i år har spotpriset på guld stigit med nästan 6%, och en ounce kostar nu 1933 USD. Fysiskt guld kan till exempel handlas via plattformar som Bullion Vault. Vill du ha exponering mot råvaran utan att behöva äga den kan CFD:er och andra instrument vara ett smidigt alternativ.

Handla guld-CFD:er och andra ädelmetaller med schyssta villkor och låga spreads – bli kund hos Skilling!

Kontracykliska investeringar: Kontracykliska aktier är aktier i bolag vars verksamhet inte påverkas nämnvärt av konjunktursförändringar. Det handlar om sådant vi konsumerar oavsett om det råder hög- eller lågkonjunktur – som exempelvis läkemedel och tobak. Den här typen av företag kan ofta ha en mindre brant tillväxtkurva, men är å andra sidan också betydligt mer stabila i instabila tider. Idealiskt är att ha en börsportfölj med en bra mix av både cykliska och kontracykliska aktier, men vid finansiell osäkerhet är kontracykliska tillgångar ett säkrare val.

Slutsats

Hög inflation kommer med flera utmaningar för svenska konsumenter, och även om nivån backat något under 2023 beräknas det ta tid innan vi är tillbaka på målnivån runt 2%. Ovan nämnda strategier ger några tips på hur du kan parera utvecklingen för att bäst skydda din ekonomi. Du kan välja att testa alla, en enstaka eller något helt annat – bara du har någon form av tydlig strategi att förhålla dig till. Ett kraftigt förändrat ekonomiskt läge kräver mer medvetenhet, mer genomtänkta val och ett mer proaktivt förhållningssätt till sin privatekonomi.

Publicerad: Måndag 26 juni 2023, kl 13:31
Författare: Emelie Rubenson

TAGGAR

---

Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.