Risk on – en aktieägares våta dröm!

Många är de som sitter och funderar kring varför aktiemarknaden stiger, australiensiska dollarn ångar på i relation till sin amerikanska broder och att finansiella tillgångar över lag rör sig i rätt riktning. Hur kan det ens vara möjligt – vi har ju en fortfarande pågående Pandemi som hur det än är ställer till en hel del problem!

Ja – ärligt talat så har jag med någon form av garanterad säkerhet så klart inte svaret på den frågan och det finns många faktorer. Däremot finns kanske en betydande faktor som man ur ett fundamentalt och rimligen enkelt sätt skulle kunna förhålla sig till som delförklaring till vad som händer just nu med risk on fenomenet. Riskaptit är ett mått på hur risktoleranta investerare är för närvarande. Risk On eller Risk Off hänför till ändringar i beteende som ofta grundas i globala ekonomiska mönster. Under perioder då risken anses vara låg, så menar risk on och risk off teorin att investerare tenderar att söka mer högrisk investeringar. Men var är vi egentligen nu och hur hamnade vi här?

Låt oss backa 6 månader
Om vi backar bandet en si så där sex månader så beslöt olika ekonomier att helt stänga ned, såsom Spanien. Andra länder som t. ex Storbritannien kräver istället 2 veckors karantän för besökare som varit utanför landet. Börsen begrep att det här inte var särskilt positivt, det var rent av riktigt illa för börsbolagens framtidsutsikter och ekonomiska aktivitet. Börsen kraschade, dollarn rusade och oljepriset åkte ett par våningar rakt ned i källaren – sedan hände något.

Ändrade spelregler för företagande?
Ser vi tillbaka på finanskrisens mest akuta skede – då banker var på väg att falla som ett korthus som man i berusat tillstånd och med stigande självförtroende byggt alldeles för högt – blev man i grunden räddade av världens- och i synnerhet den amerikanska centralbanken. Denna institution – utom demokratisk kontroll – vräkte som ”lender of last resort” i praktiken tonvis av pengar över de finansiella företag som satt med skägget i brevlådan. Man säger att man var tvungen och det var man förmodligen. Vad som också är viktigt är att man i och med denna manöver faktiskt la grunden till vad vi nu ser – man ändrade spelreglerna för företagande. Med valutamäklaren IG så kan du ändra spelreglerna och betala en årlig schablonskatt med hjälp av så kallade ISK-konto. Läs mer om Investeringssparkonto (ISK) här!

Massköp av stadsobligationer, lägre räntor
Tiden gick, man köpte statsobligationer och bidrog till att trycka ned räntorna. Man såg med sina åtagande på obligationsmarknaden till att hålla räntorna nere, göra det lättare för staten att få sina finansieringsbehov tillgodosedda. Och därmed kan de öka sin skuldkvot till samma eller lägre kostnad än tidigare – en artificiell ”bull market” i obligationer helt enkelt. Analogt med köp av statsobligationer ger köp av företagsobligationer egentligen samma effekt för företagen – företag behöver dock mer strikt ta hänsyn till sin balansräkning.

Något år efter finanskrisen utbröt problem av statsfinansiell karaktär i Grekland – de behandlades styvmoderligt och pressades till ganska rejäla reformer i utbyte som stödpaket. De var helt enkelt för små och problemet ansågs för lokalt för en mer generös behandling.

Hoppar vi nu fram till det ödesmättade året 2020 ser vi nya och kraftfulla stimulanser från Centralbankerna och stat men nu med en stor skillnad – helt galna finanspolitiska åtgärder för att stimulera företag som har det svårt på grund av den rådande situationen (NY Times artikel på ämnet – EUs räddningspaket). Många företag har det som sagt väldigt tufft runt om i Sverige, Europa och världen. 2008 räddade man banker. Nu räddar man verksamheter av alla typer på bred front och man gör det med direkt välriktade och mindre välriktade åtgärder och man gör det på global basis!

Mindre risk att bedriva företag
Man kan så klart argumentera för att det skulle vara självklart att vidta dessa åtgärder då det faktiskt är staten i varje enskilt land som inskränkt på möjligheterna att göra affärer och att det är rätt. Men oavsett fortsätter man på den väg som inleddes 2008 – man räddar företag som annars i många fall hade gått i konkurs. Man har om inte eliminerat så i varje fall reducerat risktagandet med att bedriva företagande av alla sorter!

Om vi inte fått den kris vi har nu, om saker och ting haft sin gilla gång. Hur hade det sett ut då? Ja, vi hade ju inte sett de stimulanser vi har idag. Många av företagen hade istället gått med vinst och de som per definition äger vinsterna är – ägarna av bolagen.

Risken bärs av kollektivet
Vi har alltså i praktiken en situation där man har kvar en kapitalistisk värld avseende vinster. Men när det gäller förluster – som ju också per definition är ägarrelaterad men nu i form av en latent skuld från ägare till företag – så polar vi ut det på alla. Är lönsamheten bra bygger bolaget eget kapital till ägarna, går den med förlust får ägarna implicit en skuld eller eroderar sitt egna kapital – men förlusten delar vi nu på! Risken bärs av kollektivet och behöver inte tas av ägarna enskilt. Det mina vänner, liknar inte kapitalism, utan något helt annat. Rätt eller fel men det är i princip vad som skett – förluster är delvis socialiserade!

Alla betalar för förlusterna?
Hur aktiemarknaden värderas kan man teoretisera och diskutera i veckor, månader och år men en sak står klar – eliminerar man ett bolags specifika risk så ska det värderas upp! Nu gäller detta inte bara ett bolag utan flera. Är det vad vi ser? Har vi socialiserat förluster – om än på ett ganska trubbigt sätt?

Allt som allt är det en del av en större bild – positiva processer förstärks i och med krisen, vi har förmodligen monetära inflationstendenser på gång men kanske är det ändå så att det ”nya” systemet är en till inte oväsentlig del bidragande till det ”risk-off mode” som vi nu börjar se! Läs mer om risk on och risk off under vanliga frågor.

En generell uppvärdering av ”risky assets” är kanske motiverad trots allt – så länge som folk inte på bred front ställer sig frågan. Vad är det här? Oavsett så länge det inte sker är nuvarande världsordning en aktieägares våta dröm. Men hur länge kommer det vara?

Publicerad: Onsdag 19 augusti 2020, kl 22:55
Författare: Johan Berntorp

TAGGAR

---

Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.