fbpx

Marie från Sundsvall

Registrerade sig hos valutamäklaren Skilling för 7 minuter sedan.

» Prova Skilling du med.
73% av retail kunder förlorar pengar.
Visa inte igen

Följ oss på

Valutahandel.se Site Logo
featured image

Vi har fått lära oss att Centralbankerna har som uppgift att försöka hålla inflationen på 2 procent per år. Att det är just 2 procent har att göra med att man anser att just den nivån på inflation har visat sig gynnsam historiskt och att den därmed är eftersträvansvärd.

Nu är det snart tillfälle. Tiden börjar bli mogen och det börjar bli dags för Centralbanksbankirerna att synas i sömmarna. Frågan är vad domaren i frågan  – det vill säga marknaden tycker, tänker och hur den kommer att agera. I artikeln nedan så kommer vi diskutera riskerna med nuvarande penningpolitik, inflationen de sista åren, nya begrepp som “aktieinflation” och hur man tvingar investerare att ta högre risk för att få valuta för pengarna.

En limpa bröd, mjölk och dollar sedlar

Hur uppstår inflationen?

Inflation kan beskrivas på olika sätt och den kan även uppstå av olika anledningar. I grunden handlar det om en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Pengarna minskar alltså i värde, en faktor som Riksbanken försöker undvika. Det ska dock inte glömmas bort att valutakurserna (live) är utanför deras intresseområde och något som inte direkt påverkar deras beslut.

Inflationen kan till exempel ta sig uttryck i att priset för samma korg med varor i affären stiger över tiden. Inflationsnivåer högre än 2% brukar ge negativa effekter på samhället och ekonomin.

Vad har inflationen varit de sista 5 åren?

Synar vi inflationsmåttet KPI (Konsumentprisindex) utifrån ett historiskt perspektiv kan vi notera att vi utifrån detta mått haft en ganska låg inflation de senaste åren och att i varje fall den svenska Riksbanken utifrån detta perspektiv lyckats hålla prisutvecklingen på låga nivåer. Samtidigt gäller ju detta den korg av varor som man mäter KPI på. Det kan dessutom vara som så att om en vara blir för dyr kan man ersätta denna med en substitutvara. Det finns ju gott om exempel på varor och tjänster som faktiskt stigit i värde och det är inte alls säkert att alla känner igen sig i bilden av en låg eller obefintlig inflation blott 7.1% över de sista 5 åren. En schysst semester, ett glas vin på krogen, eller en fin middag – har den verkligen bara ökat med mellan 1-2% per år från 2015 till 2020?

Inflation skapad av centralbanker

Ett exempel på hur inflation kan uppstå som dessutom känns aktuellt är om en centralbank tillhandahåller för stora mängder pengar så stiger priserna och pengarnas värde urholkas. De mest kända exemplen på tider med väldigt hög inflation, så kallad hyperinflation, kännetecknas av att centralbanker minskade pengarnas värde genom att de tryckte för stora mängder sedlar.

Hyperinflation är ett spännande fenomen som ofta uppstår med bakgrund av att man har en stat som har problem finansiellt och därmed åtnjuter ett lågt ekonomiskt förtroende. Staten har ett upplåningsbehov och söker finansiering. Ett klassiskt exempel är den tyska Weimar-republiken som hade problem att betala sina krigsskadestånd och tryckte pengar för att kunna betala.

Kopplingen till Weimar-republiken och dagens situation är varken glasklar eller möjligen ens jämförbar, men om man har en Centralbank som trycker pengar genom att köpa bland annat statspapper så har man skapat en struktur där en stat via utgivande av statspapper har en garanti för att få låna pengar till en hanterbar ränta. Pengarna kan sedan användas på olika sätt. Den här konstruktionen leker tillsynes onekligen med riskerna att folk en dag ställer sig en seriös fråga om vad pengar faktiskt är värda. Det kan helt enkelt komma ut mer pengar än vad som är möjligt om räntorna varit högre.

Ökat pris på insatsmaterial

En annan typ av inflation är om priset på insatsmaterial stiger/arbete stiger, vilket trycker upp produktionskostnaderna och därmed priset på den färdiga produkten. Kopplingen till dagens situation kan vara aktuell då stängda gränser och hämmad global handel kan leda till att man inte kan producera där det är mest effektivt. Följaktligen skulle en sådan situation leda till inflation.

Aktiehandel eller inte?

Aktieinflation: När bolag gynnas av låga räntor

Någonting som definitivt ökat i värde de senaste åren är priset på till exempel aktier och då framförallt den typen av bolag som gynnas av låga räntor. När Centralbankerna står som garant på obligationsmarknaden har priset på pengar fallit rejält – och även obligationer är dyra. Är obligationer dyra och räntor låga gynnas låntagare, priset på bolån har ju fallit ganska dramatiskt över tid vilket tryckt upp fastighetspriserna. Kanske dags för dig också att registrera dig hos Skilling och prova på lite aktiehandel med CFD'er? Alternativt, kanske värt att testa Degiro för dig som helst kör utan hävstång och bara vill ha de lägsta courtaget och ha möjlighet att handla på alla marknader i hela Europa.


Betyg: 9.56/10
Minsta insättning: 1200 kronor
Beskrivning: Handla aktie-CFD'er och valuta på ett enkelt sätt. Testa Skilling du också!

Riskvarning: 73% av retail kunder förlorar pengar.


Från 24 till runt 1% ränta

I Sverige hade vi i början på 1990 – talet en påtaglig kris i Sverige. Visste ni att toppnoteringen för ett rörligt bolån hos Swedbank mellan 1985-1992 var uppe och vände på 24 procent i ränta! Den som undrar varför priserna på fastigheter stigit i pris sedan dess behöver i grunden inte söka någon annan förklaring.

Problem att nå inflationsmålen

I sin kamp med inflationen – och framförallt från efter finanskrisen har Centralbankerna haft tydliga problem med att nå sitt inflationsmål. Folk som jag själv som varit klart skeptisk till pengatryckericirkusen har ännu bara fått delvis rätt i problematiseringen av de typer av åtgärder som vidtagits. Ett problem för Centralbankerna har helt enkelt varit att pengarna inte kommit folk tillgodo – de har inte landat i din och min plånbok i tillräckligt stor utsträckning. En förklaring till detta kan vara att finanspolitiska åtgärder saknats. En finanspolitisk åtgärd är alltså när staten beslutar om till exempel bidrag eller andra stöd i en eller annan form. Det kan även innefatta infrastrukturprojekt med mera. Vi ska komma ihåg att det till exempel inom EU finns tydliga restriktioner kring hur stora underskott en stat får driva.


Betyg: 9.14/10
Minsta insättning: SEK 1
Beskrivning: Handla aktier över hela Europa till lägsta courtage. Prova Degiro idag!

Riskvarning: Över hälften av alla användare förlorar pengar hos denna mäklare.


Direktubetalningar, jaha?

Pandemin är en ”game-changer”, vilket inte minst kommer synas i det stora landet i väster där vi snart har en ny president – Joe Biden (Twitter). Likt många andra presidenter kommer han att rivstarta med åtgärder. I hans fall för bland annat den pågående Pandemin men även för att stötta ekonomin. Det mest absurda uttrycket för stödåtgärder är direktutbetalningar till amerikanska medborgare. Cirkeln bör med detta vara sluten och pengar når nu medborgarna direkt. I Europa har vi också omfattande stödpaket, men vi får se i vilken utsträckning det påverkar inflationen.

Graf över 10 åriga stadsobligationer i USA

Stigande långa räntor

I USA har vi sett stigande långräntor sedan slutet av förra sommaren. Räntan på en 10-årig statsobligation har gått från cirka 0,5 procent till dagens nivå på över 1 procent. Motsvarande svenska statsobligation har också sett högre räntor det senaste året. Vad detta får för konsekvenser kan man spekulera i och än är räntorna fortfarande väldigt låga men de indikerar just nu stigande inflationsförväntningar. Och förväntningar i sig kan bli en självuppfyllande profetia speciellt när det gäller inflation.

I takt med att priset på pengar stiger ökar kostnaderna för upplåning, högre diskontering av framtida vinster i förhoppningsbolag gör att dessa blir mindre värda. Detta kommer allt annat lika att lägga sordi på prisutvecklingen på teknikaktier, fastighetspriser och naturligtvis kommer i så fall priset på obligationer att fortsätta falla. Ingen Centralbank är stark nog att stå emot marknaden när det väl kommer till kritan – det ska man ha i beaktande. Frågan är väl egentligen inte om, men hur och när situationen normaliseras och priset på pengar återigen kan sättas av marknaden.

Är det slut på budgettak?

De senaste åren har Centralbankerna ivrigt påhejade byggt klyftor och skapat skevheter vi ännu inte sett frukten av eller ens förmodligen inte heller förstått vidden av dess skörd. Förhoppningsvis blir det en lugn och stilla resa men jag är orolig. Vi vet nu hur snabbt de globala förutsättningarna kan ändras – en Pandemi senare så finns i praktiken inga budgettak, inga begränsningar för Centralbankerna. Däremot har vi förmodligen satt en fet spik i globaliseringsprocessen, skapat misstro mellan länder och stängt gränser. Globaliseringen har i sig förmodligen varit drivande bakom den ibland påstådda ”deflation” vi sett. Tänk om det vi kallat deflation egentligen bara varit produktivitetsökningar – då är ju inte ens deflationen något som i grunden hade behövt bekämpas till att börja med. Inflationen hade kommit av sig själv när kostnaderna för produktion i låglöneländer till slut hade börjat stiga.

I min bok vandrar nu Centralbankerna på en slak lina – kommer vi att lyckas ro det här i land? Vad är de långsiktiga effekterna av ökningen i penningmängden och de klyftor som skapats? De långsiktiga effekterna av skuldsatta stater? Hur kommer den globala ordningen avseende utbyte av varor och tjänster bli?

En intressant aspekt av inflation är ju att det per definition innebär att pengar tappar i värde – Paradoxen givet dagens situation är ju att det framstår som att vi har haft en rejäl inflation de senaste åren om man ser till tillgångspriser – råvaror möjligen undantaget. Man skulle kanske kunna påstå att vad vi haft är inflation i riskaptit – men hur man än vrider så landar man tillbaka i ett par saker;

  • +Priset på pengar är fel, på tok för lågt
  • +Inflationen har varit mätbart låg på grund av globaliseringen och teknikutveckling
  • +Centralbankerna har hittills misslyckats med att få igång inflationen, möjligen ett omöjligt projekt att ro iland utan expansiv finanspolitik.
  • +Investerare har tryckts ut på riskskalan i och med det låga ränteläget



Det känns som inte ett alltför osannolikt scenario att de extrema nivåer på likviditet som Centralbankerna tillhandahåller marknaden, i och med Pandemin och stora finanspolitiska stimulanser nu faktiskt lyckas skapa inflation. Frågan som återstår är då om man lyckas balansera det på ett vettigt sätt. Problemet är att det är oerhört svårt att sia om konsekvenserna av Pandemin mer än i stora drag – dessutom känns det inte som att våra politiker har några större tankar kring inflationsaspekterna kring deras räddningspaket. Det betyder i sin tur att det här kan sluta lite hur som helst – vilket i sin tur innebär att vi ännu inte kan döma Centralbankerna för annat än att tillsynes spela ett oerhört högt spel. Vissa börjar då givetvis testa kryptomäklare för att sprida riskerna. Andra köper istället kryptoindex för att variera riskprofilen.

Många väljer istället den mest traditionella råvaran som behåller värde, dvs passar på att handla guld som enligt vissa tekniska analytiker är nära en botten. Guld trading har länge bevisat sig hålla tryck för inflationen och brukar justeras uppåt i värde när inflation börjar ske.

Andra kommer istället igång med att handla valuta, t. ex med brittiska pundet som sett styrka de sista veckorna mot både EUR, SEK och USD. Hänger du på? Prova då själv med en Capital – en proffsig online mäklare som har allt.


Publicerad:
Författare:

TAGGAR


Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.

Support


Valutahandel.se
c/o Short Selling SL
Ricardo Soriano 19
Marbella, Spanien

Kontakta oss

Vi jobbar ständigt med att utveckla sajten och lyssnar gärna på våra besökare när det kommer till förslag på förbättringar.

Har du några tips eller frågor, tveka då inte att

maila oss eller ringa oss på 08-42002330.

All handel med finansiella instrument innebär risk, så också vid valutahandel och CFD handel. Satsa bara kapital som du är beredd att förlora. CFDs är komplexa instrument som har en hög risk att förlora pengar p.g.a. hävstång. Mellan 74-89% av alla privata investerarkonton förlorar pengar när de handlar med CFD:er. Du bör överväga om du förstår hur CFD fungerar och om du har råd att ta den höga risken att förlora dina pengar. Tidigare resultat garanterar inte framtida vinster. Informationen på denna sajt är presenterad i utbildningsyfte och ska inte betraktas som investeringsrådgivning. Det är helt kostnadsfritt att använda vår webbplats, även för realtids-kurser i realtid. Istället för att ta betalt för att använda webbplatsen, så får vi betalt av valutamäklare och affärspartners som vi har kommersiella samarbeten med.

Footer Logo
Följ oss på

Copyright© 2010-2024 www.valutahandel.se All Rights Reserved.