Rollen för centralbanker i bekämpningen av inflation och dess påverkan på valutahandel

En av centralbankernas främsta uppgifter är att hålla inflationen i respektive land låg och stabil över tid. Men exakt hur arbetar de för att bekämpa stigande priser och sjunkande valutavärde? Vilken roll spelar penningpolitiken för inflationen och vilken inverkan får en hög respektive låg inflation på valutahandel?

Inte sedan finanskrisen 2008 har så mycket spotlight legat på världens centralbanker som det senaste året. Minutiös nyhetsrapportering har följt varje steg som Fed, ECB, Riksbanken, Bank of England och övriga centralbanker tagit i deras bekämpning av den skenande inflationen och många gånger har vi hållit andan inför nya räntebesked och ny månadsstatistik över hur prisökningstakten utvecklat sig.

Knappt 18 månader efter att räntorna började höjas på många håll är utvecklingen sakta men säkert på väg åt rätt håll, i vilket centralbankernas roll har varit, och är, precis det – central. Men exakt hur arbetar de för att bekämpa en inflation flera gånger högre än målet på 2%? Vilken roll spelar de, vilken inverkan har större tonsättande centralbanker som Fed och ECB på andra länder och inte minst – vilken effekt har det hela på valutakurser?

Penningpolitik och finansiell stabilitet i Sverige

Innan vi djupdyker in i centralbankernas inflationsbekämpning och valutahandelns utveckling senaste året sammanfattar vi bara mycket kort vad Riksbankens roll i Sverige är, och att penningpolitiken och ett stabilt finansiellt system är nära sammanlänkande och absolut beroende av varandra. Utan stabilitet i det finansiella systemet riskerar penningvärdet att påverkas negativt, och utan ett stabilt penningvärde ökar risken för att stabiliteten i det finansiella systemet påverkas. För penningvärdet och med det en stabil inflationsutveckling är centralbanken, i Sveriges fall Riksbanken, ytterst ansvarig och för den finansiella stabiliteten delas ansvaret mellan totalt fyra institutioner; Riksbanken, Riksgälden, Finansinspektionen och Finansdepartementet.

Det senaste året har mycket rapporterats kring både den stigande inflationen i Sverige och de sårbarheter som finns i det svenska finansiella systemet. Här åsyftas framförallt den mycket höga skuldsättningen bland svenska hushåll och företag. Hög skuldsättning ökar risken för att den finansiella stabiliteten hotas vid en kris likt den vi sett senaste året. Samtidigt försvårar det också Riksbankens möjlighet att bekämpa den stigande inflationen, eftersom risk finns att åtgärderna tippar ekonomin över kanten och ned i en djup och långvarig lågkonjunktur. Ju högre skuldsättningen i en ekonomi är, desto svårare blir det att bekämpa inflationen med räntehöjningar utan att sänka ekonomin.

Handla valutapar med låg spread och unikt riskskydd – prova AvaTrade!

Vilket är centralbankernas viktigaste verktyg i bekämpningen av inflation?

Sveriges Riksbank och övriga centralbanker har till uppgift att hålla inflationsutvecklingen låg och stabil med hjälp av vissa finansiella åtgärder. Justeringar av styrräntan är deras viktigaste verktyg. När inflationen ligger under målet på 2% sänker man vanligtvis räntan för att göra det billigare för både banker, företag och hushåll att låna pengar – något som i sin tur stimulerar ekonomin och ökar på tillväxten.

När inflationen ligger över målet på 2%, likt det vi ser nu, är ekonomin överhettad och räntan måste istället höjas. Genom att höja räntan fördyrar centralbankerna utlåningen till banker, vilka i sin tur måste ta högre ränta för att låna ut till företag och hushåll. Konsumtionen minskar då och som resultat sjunker även inflationen efter en tid. Inflation uppstår när efterfrågan på varor och tjänster överstiger tillgången, med kraftigt stigande priser som resultat. Varför det sker kan ha olika bakomliggande orsaker – den här gången var det främst efterdyningar av pandemin och Rysslands invasion av Ukraina som ledde till utvecklingen.

Fed sätter tonen för hur många andra centralbanker agerar

Hur den amerikanska centralbanken agerar påverkar i stor utsträckning hur många andra centralbanker gör. Som världens största ekonomi och med USD som världens överlägset största reservvaluta, har USA stort inflytande på hela den globala ekonomin. USA var bland de första att höja styrräntan förra året, och har sedan dess genomfört många fler – både trippel-, dubbel- och enkelhöjningar.

Europeiska centralbanken väntade längre med att göra sin första höjning, men har därefter följt i Feds spår, precis som Riksbanken för Sveriges del. Allt eftersom den svenska räntan höjts under 2022- 2023 har vissa ekonomer emellertid varnat för risken med att blint följa i Fed:s fotspår, eftersom den svenska (och europeiska) och amerikanska ekonomin går i otakt. USA har inte en låneekonomi på samma sätt som Sverige, varför åtgärder enligt en amerikansk modell kan slå hårt. Medan USA står rustade att hantera upprepade och stora räntehöjningar på ett helt annat sätt, har oron för en kraftig bolånesmäll i Sverige ökat under det senaste året. Många hushåll är nu på bristningsgränsen, vilket också belyser sårbarheten i att ha så hög belåning som vi har. Kraftig skuldsättning minskar utrymmet för Riksbanken att göra nödvändiga åtgärder (höja räntan) för att få ned inflationen.

Hur har inflationsutvecklingen senaste året påverkat valutahandeln?

Inflation innebär rent krasst att värdet på en valuta minskar. Vi får betala mer för mindre helt enkelt. Är inflationen långvarig riskerar ett lands valuta att urholkas. Normalt sett är räntehöjningar det mest effektiva sättet att öka värdet på en valuta eftersom investeringar i valutan ger bättre avkastning. Under fjolåret steg dollarn initialt till rekordnivåer när Fed gick i bräschen med sina räntehöjningar. Valutan steg kraftigt mot såväl SEK som de flesta andra valutor innan den under tredje och fjärde kvartalet föll tillbaka något. Framgent spår många emellertid att USD är övervärderad och att framtiden inte nödvändigtvis ser så ljus ut. För svenska kronans del finns mycket som talar både för en fortsatt försvagning men också en stärkning mot USD och EUR. I Investeringar i utländska valutor: alternativ vid en svag svensk krona kan du läsa mer om det.

Sammantaget kan konstateras att det senaste årets utveckling har drivit fler att investera i stora och trygga valutor, medan mindre valutor som SEK tappat kraftigt. Under en del av fjolåret föll även euron som en sten mot USD eftersom ECB väntade så pass länge med att höja sina styrräntor. Hög inflation hotar den finansiella stabiliteten på såväl global som nationell nivå, varför fler söker sig till så kallade trygga hamnar att investera i.

Över 50 valutapar och andra premiumtillgångar till grymt låg spread – prova Skilling du med!

Publicerad: Torsdag 6 juli 2023, kl 09:17
Författare: Emelie Rubenson

TAGGAR

---

Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.