Varför bry sig om DXY (US Dollar indexet)?

Det amerikanska dollarindexet (USDX, DXY, DX) är ett index eller måttstock för värdet på den amerikanska dollarn i förhållande till en korg med utländska valutor. Den består av amerikanska handelspartners valutor. Indexet stiger när den amerikanska dollarn vinner “styrka” (värde) jämfört med andra valutor.

Indexet är utformat, underhållet och publiceras sedan 1985 av den amerikanska börsoperatören ICE (Intercontinental Exchange, Inc.) med namnet “U.S. Dollar Index” ett registrerat varumärke.

DXY är ett viktat geometriskt medelvärde för dollarns värde i förhållande till följande utvalda valutor:

Euron (EUR), 57,6% vikt
Japanska yen (JPY) 13,6% vikt
Pund sterling (GBP), 11,9 viktprocent
Kanadensiska dollar (CAD), 9,1% vikt
Svenska kronan (SEK), 4,2% vikt
Schweiziska franc (CHF) 3,6% vikt

Historik för DXY

USDX startade i mars 1973, strax efter demonteringen av Bretton Woods-systemet. I början var värdet på det amerikanska dollarindexet 100.000. Sedan har detta index handlat så högt som 164.7200 i februari 1985 och så lågt som 70.698 den 16 mars 2008.

Det amerikanska dollarindexet fick ett basvärde på 100.000 när det startade. Detta innebär att ett värde på 90.000 representerar en värdeminskning av -10 % i dollarns värde i förhållande till valutorna i korgen (90.000 – 100.000), medan ett värde på 110.000 representerar en tioprocentig värdeökning (110.000 – 100.000). Hur kommer utvecklingen bli framöver egentligen? Du kan läsa mer om vad en stark dollar innebär för andra länder och deras valutor.

Sammansättningen av “korgen” har bara ändrats en gång när flera europeiska valutor dämpades av euron i början av 1999. Vissa kommentatorer har sagt att sammansättningen av “korgen” är försenad för revidering eftersom Kina, Mexiko, Sydkorea och Brasilien är för närvarande stora handelspartner som inte ingår i indexet medan Sverige och Schweiz fortsätter som en del av indexet.

Innan eurons införande inkluderade indexet också fem andra europeiska valutor. Euron står för 57,6% av det vägda värdet (samma totala procentandel som valutorna den ersatte).

År (sista affärsdag)	DXY Stängningskurs	Faktorer som drev dollarns värde
1967	121.79	Guldstandarden låste dollarn till 35 USD per troy ounce
1968	121.96
1969	121.74	Dollarn nådde 123,82 den 30 september
1970	120.64	Recession.
1971	111.21	Lönepriskontroll
1972	110.14	Stagflation
1973	102.39	Guldstandarden upphörde. DXY skapades i mars.
1974	97.29	Watergate
1975	103.51	Recessionen upphör
1976	104.56	FED sänkte räntorna
1977	96.44
1978	86.50	Fed höjde räntan till 20 procent för att stoppa inflationen
1979	85.82
1980	90.39	Recession
1981	104.69	Reagans skattesänkningar
1982	117.91	Recessionen upphör
1983	131.79	Skattehöjning. Ökade försvarsanslag
1984	151.47
1985	123.55	Rekordnoteringen 163.83 nåddes den femte mars.
1986	104.24	Skattehöjningar
1987	85.66	Black Monday
1988	92.29	Fed höjer räntan
1989	93.93	Savings & Loans krisen
1990	83.89	Recession
1991	84.69	Recession
1992	93.87	NAFTA godkännande
1993	97.63	Balanced Budget Act.
1994	88.69
1995	84.83	Fed höjer räntan
1996	87.86	Välfärdsreformen
1997	99.57	Long-Term Capital Management går i konkurs
1998	93.95	Glass-Steagall upphävdes
1999	101.42	Y2K skräcken
2000	109.13	Tech bubblans spricker
2001	117.21	DXY steg till 118,54 efter attackerna den 11 september.
2002	102.26	Euro lanseras som en hård valuta till $ 0,90.
2003	87.38	Irak-kriget. Jobs and Growth Tax Relief Reconciliation Act
2004	81.00
2005	90.96	Kriget mot terror fördubblade skulden och försvagade dollarn.
2006	83.43
2007	76.70	Euron steg till 1,47
2008	82.15	Bottennotering om 71,30 den 17 mars
2009	77.92	ECB sänker räntan
2010	78.96	Quantitative Easing II
2011	80.21	Operation Twist, Skuldkrisen
2012 – 2013	79.77	Quantitative Easing III och IV. Fiscal cliff.
2013	80.04	Regeringsnedstängning. Skuldkris, Taper tantrum
2014	90.28	Ukrainakrisen, Grekiska skuldkrisen,
2015	98.69	Fed höjde räntorna
2016	102.21
2017	92.12	EU stärktes
2018	96.17	Dow Jones faller.
2020	102.57	Covid19 utbrott. Massiv karantän bromsar den globala ekonomin.

Kursnoteringar
ICE tillhandahåller live-feeds för Dow Futures som visas på Bloomberg.com, Money, CNN.com, DollarIndex.org. USDX uppdateras när amerikanska dollarmarknaderna är öppna, från söndag kväll New York City lokal tid (tidigt måndag morgon Asien tid) i 24 timmar om dagen till sent fredag eftermiddag New York City lokal tid.

Beräkning
Det amerikanska dollarindexet beräknas med denna formel: USDX = 50.14348112 × EURUSD-0.576 × USDJPY0.136 × GBPUSD-0.119 × USDCAD0.091 × USDSEK0.042 × USDCHF0.036 [10]

Handel med dollar indexet
Indexet kan handlas som ett terminskontrakt på ICE-börsen. Det fingår även att handla detta index som börshandlade fonder (ETF), optioner, CFDer och fonder.

Varför är detta index så viktigt för aktörerna på finansmarknaderna?
Det amerikanska dollarindexet är viktigt för handlare både som en egen marknad och eftersom det är en indikator på den relativa styrkan hos den amerikanska dollarn runt om i världen. Det kan användas i teknisk analys för att bekräfta trender relaterade till följande marknader, bland annat:

Råvaror prissatta i USD
Valutapar som inkluderar den amerikanska dollarn (som de som används för att beräkna indexets värde)

Aktier och index
Råvarupriser tenderar att falla (åtminstone nominellt) när dollarn ökar i värde – och vice versa. Valutapar, å andra sidan, rör sig i allmänhet i samma riktning som dollarindexet om USD är basvalutan, och motsatt riktning om det är citatvalutan – även om dessa “regler” inte alltid stämmer.

För aktier och index är bilden mer komplicerad, även om amerikanska exportörer i allmänhet skulle finna att deras export är mindre konkurrenskraftigt internationellt när dollarn är stark, och mer konkurrenskraftig när den är svagare. Deras aktiekurser återspegla ofta förändringar i dollarns värde .

Många handlare använder också indexet för att säkra risk – till exempel för att kompensera en del av risken som är förknippad med en lång USD/JPY-position genom att gå kort Dollar-indexet.

Hur har DXY indexet utvecklats?
På 1970-talet svängde indexet mellan 80 och 110 när den amerikanska ekonomin kämpade genom lågkonjunktur och snabbt stigande inflation. När Federal Reserve höjde räntorna för att sänka inflationen i slutet av 1970-talet, flödade pengar till den amerikanska dollarn – vilket fick USD-indexet att öka. Det nådde 164.720 i februari 1985, dess högsta nivå någonsin.

En så stark dollar förorsakade emellertid problem för amerikanska exportörer, som fann att deras varor inte längre var lika konkurrenskraftiga internationellt. Som ett resultat vidtog den amerikanska regeringen åtgärder för att göra valutan mer konkurrenskraftig med fem länder som gick med på att manipulera dollarn på valutamarknaderna som en del av Plaza Accord.

US Dollar Index sjönk med 51 % under de kommande fyra åren

Sedan dess har US Dollar Index spårat den ekonomiska utvecklingen och likviditetsflödena. Till exempel ökade det när bytesbalansen genererade ett överskott på 1990-talet, sjönk när USA: s skuldnivåer ökade på 2000-talet och samlades när investerare strömmade till dollarns relativa säkerhet under den stora lågkonjunkturen.

Vad påverkar priset på indexet?
USD-indexet påverkas av tillgången på och efterfrågan på den amerikanska dollarn och valutor som utgör korgen – eftersom dessa faktorer påverkar priset för varje valutapar i formeln som används för att beräkna US dollar-indexets värde.

Utbud och efterfrågan på valutor påverkas starkt av penningpolitiken – särskilt räntorna – som fastställts av centralbanken i varje land. Andra faktorer inkluderar inflation, ekonomisk utveckling, kreditbetyg, marknadssentiment och utrikesfrågor.

Publicerad: Söndag 26 juli 2020, kl 11:27
Författare: Erik Forsell

TAGGAR

---

Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.