Inflation – hur kan den slå på din ekonomi?

Jag har i några artiklar på Valutahandel.se lyft frågan kring inflation – men hur träffar den oss och olika aspekter av vårt liv?

Stigande priser syns kanske allra bäst på de finansiella marknaderna för råvaror och grundregeln är väldigt enkel. Stiger priserna på råvaror så kommer det vad det lider att leda till högre priser för de ting vi behöver i vår vardag. Har etablissemanget lyckats, när inflationen nått över 1% nivån igen.

Vi dricker kaffe och socker är en ingrediens i väldigt mycket av det vi stoppar i oss. Olika typer av grödor så som t. ex vete behövs i de flesta sorters bröd. Majs äter man till förbannelse i Nordamerika men även här i det kalla Norden stoppar vi i oss en del.

Stigande priser för dagligvaruhandeln

Stiger priset på varor som vi behöver dagligdags, exempelvis mat så kommer det att påverka oss alla. Som ni ser i graferna nedan är det inga små prisökningar sedan bottennoteringarna, samtidigt är det i flera fall ganska långt kvar eller en bit kvar till tidigare All Time Highs. Situationer vi har klarat förr i relativ närhet helt enkelt. Det är väl bara det att om nu priser på allehanda varor varit lång en längre tid så innebär det att man kanske kommit på andra saker att göra med pengarna – kanske har man skaffat glasögon abonnemang, leasing bil eller någon annan utgift man förbundit sig till utan att tänka på att matbudgeten kan dra iväg med ett par tusen i månaden.

Bild. Kaffe-terminer

Bild: Vete-termin

Bild: Majs-termin

Energipriserna sticker; inte minst på el

I Europa och inte minst i södra Sverige uppmärksammas höga priser på el och energi vilket nu börjar upplevas som alltmer problematisk.

I september uppgick den svenska inflationen till 2,8 procent vilket är en bit över inflationsmålet på 2 procent. Just energipriserna anses vara förklaringen enligt inflationsdata den senaste tiden.

Inflation är en spännande sak då vi ju får allt mindre för samma mängd pengar – något som folk naturligtvis inte är särskilt positivt inställda till.

För väldigt många är en väsentlig post i familjens resultaträkning boendekostnader, i boendekostnader inkluderas definitivt el-kostnader.

I ett livs levande exempel noteras exempelvis att förbrukningen av el september 2020 på 867 kwh kostade 378 kronor, samma månad ett år senare var kostnaden för den förvisso något högre förbrukningen på 917 kwh 1 661 kronor. Och då är inte fast nätavgift och el-överföringsavgift inkluderade. Kontentan är i varje fall en prisökning på ca 4 ggr på ett år för elen isolerat. Förvisso för en enskild månad men ändå.

Drar man ett hypotetiskt exempel, räknar på en kall vinter så kommer el-räkningar på 6 000 – 10 000 kronor i januari och februari inte var något särskilt konstigt i de södra delarna av landet. Pengar som ska tas någonstans ifrån. Några enskilda månader gräver inga gravar men om det består blir det inte kul för villaägare och energitunga industrier. Är situationen densamma över stora delar av Europa är det inte bra för utsikterna för ekonomisk tillväxt då detta kommer att slå rakt in i konsumtionsbudgeten.

För dig som bor i villa

Får man som villaägare bestående löpande kostnadsökningar på 20 000 – 40 000 kronor per år kommer det obönhörligen att slå på villapriserna, tänk bara hur många miljoner i lån man kan finansiera för de pengarna. Det är ingen långsökt konsekvens utan skulle vara helt logisk – blir det dyrare att bo i hus ska priserna ner.

Men för den kapitalstinna med marginal finns naturligtvis lösningar på problemet i form av att effektivisera sitt boende. Man kan till exempel tänka sig att man gör en investering i nya värmesystem, uppgraderar dem eller varför inte installera solceller. Förr i tiden, innan Covid var en investering i solceller rent ekonomiskt högst tveksam med cirka 11 års betaltid – men just nu är kalkylen en helt annan. Och om prisläget skulle bestå framstår åtgärden som mer eller mindre given. Beroende på solcellernas effektivitet (eller andra möjliga åtgärder) kan då eventuella prisfall på bostäder tänkas begränsas till cirka kostnaden för denna kompletterande åtgärd. I varje fall om marknaden är rationell, vilket man kanske i och för sig kan ifrågasätta.

Om det nu är så att inflationen biter sig fast har vi en helt ny miljö att navigera i relativt de senaste – egentligen 30 åren. Det kommer naturligtvis även förändra förutsättningarna på de finansiella marknaderna och det ligger nära till hans att tro på bolag inom energisektorn som kan bidra till mer effektiv och grön el-produktion i stort eller smått.

Bild: Nibe

Bild: Vestas

Om du pendlar till jobbet

Höga priser på energi driver naturligtvis upp kostnaden för drivmedel vilket vi nu kan se vid bensinpumparna i landet – vilket gör saker och ting blir tuffare för de som behöver bil för pendling. Konkar du runt på en släde och konsumerar 3 000 liter bensin per år är skillnaden på 15 kronor per liter och 20 kronor per liter 15 000 kronor per år eller totalt 45 000 kronor – 60 000 kronor per år. Har du två i hushållet som pendlar åt olika håll blir det en ansenlig utgift. Man kan ju tänka sig att pendling fem dagar i veckan blir mer eller mindre omöjlig för hushåll där inkomsten av jobbet är i någon form av normalläge.

Vilka är förlorarna under högre inflation?

Så de stora förlorarna i en inflatorisk miljö torde helt enkelt vara villaägare som behöver bil-pendla till jobbet – som om de bor stort och ineffektivt kan ha energiförbrukning till en kostnad på långt över 100 000 kronor per år inklusive bostad och pendling . Vinnarna bor som det verkar i lägenhet (drar betydligt mindre el) och kan gå eller cykla till jobbet och som i en perfekt värld helt enkelt inte behöver dras med bil. Två helt olika förutsättningar och verkligheter rent ekonomiskt. Den senare kommer ju i princip kunna jobba betydligt mindre och ändå ha samma nettopeng i fickan när alla utgifter är betalda.

Å andra sidan ska man inte jaga upp sig för mycket, det finns ofta kreativa lösningar på hur olika situationer kan hanteras. När det gäller maten kan man välja att äta billigare och kanske kan man förhandla sig till att jobba hemma några dagar i veckan så att man slipper pendla. Och har man ett ineffektivt värmesystem får tonårsbarnen reducera sitt duschande och köpa inne-tofflor.

Men inflation och deflation för den delen handlar ganska mycket om beteende – och är det någonting de har kraften att förändra så är det beteende vilket kan vara båda till det bättre och sämre för oss alla.

Publicerad: Måndag 25 oktober 2021, kl 02:57
Författare: Johan Berntorp

TAGGAR

---

Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.