Stagflationstendenser? Valutahandel.se diskuterar..

Många är begreppen inom ekonomin och två vanligt förekommande är exempelvis inflation och deflation. De två begreppen har använts i debatten kring centralbanksstimulanser under egentligen hela 2000 – talet där konsensus är att situationen med en stabil och måttlig inflation är den bästa av världar. Men vad är alternativa scenarion och hur skulle de påverka marknaden? Idag så diskuterar Valutahandel.se stagflationstendenser istället..

Varför är prisstabilitet så viktigt?

Många centralbanker runt om i världen har som ett av sina huvudmål att hålla inflationen stabil – ofta kring 2 procent som anses vara någon form av ideal nivå på inflation. Det är inte svårt att se uppsidan med det man kommit att kalla “prisstabilitet”. Det blir enklare för ekonomins intressenter – exempelvis företag att budgetera och planera inköp. Det blir lättare för stat, landsting och kommuner m fl att lönesätta och det blir även lättare för konsumenter att navigera sin konsumtion och därmed sin privatekonomi.

Vi kan dock notera att termen “price stability” eller i varje fall delar av ordet – då med fokus på “stability” nu är något vi inte haft på ett ganska bra tag sedan Pandemin gjorde sin abrupta intrång i vår annars upplevt stabila värld, om inte annat stabil i relativa termer.

Viktig att hålla igång konsumtionen

Hela poängen med att upprätthålla inflation är bl a att det anses hålla konsumtionen igång ställt mot alternativet deflation. I en inflatorisk miljö stiger priset på olika varor och konsumenter har incitament att handla nu kontra senare. Man kan här faktiskt dra en parallell till starka trender på de finansiella marknaderna där FOMO (Fear Of Missing Out) är påtaglig. Om du vet/tror att den där bilen/aktien du ska köpa bara kommer att bli dyrare så får du bråttom att köpa den när tendenser till stagflation blir allt tydligare.

Deflation får oss att vänta med inköpen

Deflation antas få motsatt effekt – i en sådan miljö faller ju priset på varor och du får incitament att vänta med dina inköp eftersom du vet/tror att varan är billigare om en tid. En högst aktuell metafor kopplat till denna situation är faktiskt inköp av miljöklassade bilar där klimatbonusen nu är slut för året. Detta innebär att vi vet/tror att den där elbilen eller hybriden vi suktat efter sannolikt kommer vara 70 000 kronor billigare inom en överskådlig framtid när det tillförts nya medel till klimatbonusen. Således har vi stora incitament att vänta med vårt inköp.

Det är också så att både inflations- och deflationsmiljö är något som när det satt sitt grepp är svårt att komma ur. Detta eftersom inflation föder inflation och deflation föder deflation.

Att vi i världen dessutom föredrar inflation givet de enorma skuldberg som finns är givet – inflation minskar värdet på pengar och därmed skulder samtidigt är tillväxt ett sätt att få ner den relativa skuldsättningen över tid.

Inflation under lång tid

Så vi har även om marginellt de senaste åren haft en inflatorisk miljö – nu har ju som vi vet någonting definitivt hänt. Ekonomin går urstarkt i visa sektorer, detta samtidigt som vi har fått rejäla avbrott på “supply chains” i samband med de restriktioner som påförts ekonomin i samband med Pandemin. Det har i sin tur skapat förändringar i företags beteende kring hur de försöker säkra insatsvaror till sin produktion och i en värld under stor och intensiv förändring så uppstår ju naturligtvis mer eller mindre oförutsägbara problem. Varav det kanske mest uppmärksammade problemet är bristen på halvledare. Jag läste någonstans att lock-down i Taiwan skulle skapa brist på kaffe och många företag rapporterar om brist på komponenter generellt – om än att inte just brist på kaffe är den största av katastrofer. Men nu ska vi komma in på ett annat begrepp som kan hända de närmaste åren – stagflation. Du kanske undrar vad det är och hur det kan ske?

Hur kan stagflation uppkomma i närtid?

Ponera följande situation – ett företag som har en vara det är brist på i sin tillverkning. Först får de problemet att priset på insatsvaran stiger, detta tvingar företaget att höja priset på produkten. Efterfrågan på varan fortsätter vara hög, dock så är det nu sådan brist på insatsvaran att företaget inte klarar av att leverera ut tillräckligt med produkter för att ens hålla lönsamheten uppe då den aktuella insatsvaran knappt går att få tag på.

Vi får då en situation där priserna på insatsvaror är fortsatt höga på grund av att de efterfrågas, samtidigt  börjar företagen gå med förlust eftersom de inte har något att sälja. Vi har då någonting som heter stagflation! Normalt sjunker priserna på insatsvaror (råvaror eller komponenter) i en lågkonjunktur vilket efterhand teoretiskt sett leder till ökad efterfrågan på nytt eftersom priserna sjunker. Men om inte priserna sjunker eller till och med stiger i en lågkonjunktur kan man fråga sig hur lätt det är att komma ur lågkonjunkturen? Det kan egentligen bara ske om anledningen till de höga priserna på insatsvaror upphävs och marknaden börjar fungera normalt igen. Normalt som i utan “konstruerade” handelshinder (utan värdering i om dessa hinder behövs eller ej).

Vi behöver nu ställa oss frågan – tror vi att vi framöver kommer ha en miljö med vanligt förekommande störningar i produktionslinjer på grund av svårigheter att få tag på insatsvaror till produkterna eller inte? Svaret på den frågan beror väl egentligen på hur pandemin utvecklas och hur vi hanterar densamma. Fortsätter pandemin och vi  fortsätter på globalt på inslagen väg med lock-downs och restriktioner lär så bli fallet.

Betyg: 9.5/10
Minsta insättning: 500 kr
Beskrivning: Svårt att följa marknaden? Ta hjälp av proffsen. Kopiera marknadens bästa traders och handla precis som dem, kostnadsfritt. Prova eToro copy trading idag!

Riskvarning: 81% av privata investerare förlorar pengar när de handlar CFD med eToro.

›› Läs recension om eToro›› Gå till eToros hemsida

---

Personligen tror jag att problemen kortsiktigt kommer bestå så länge som vi har smittspridning och sjukdom – för sättet att hantera pandemin kommer våra politiker inte ändra på. Det är helt enkelt bara att hoppas på att den kan ebba ut någon gång – helst i förrgår.

Samtidigt har vi en omställning av den globala ekonomin från slimmade produktionslinjer och produktion i fjärran länder, nu ser många företag och stater över sina leveranskedjor och det är sannolikt att produktionen flyttas närmare “hemmet”. Oaktat det långsiktiga utfallet av detta – vilket ju kan bli positivt så vänder man en trend som tidigare var att flytta produktion till låglöneländer, det andra är i de flesta fall raka motsatsen. Återigen är konsekvensen dyrare produktion och högre priser vilket om inte något annat är inflatoriskt.

Vi ska komma ihåg att vi under väldigt lång tid befunnit oss i en globaliseringsprocess där det hela tiden – mer eller mindre – gått att producera billigare på grund av bland annat att flytta produktion till låglöneländer. Fundera på hur lång tid den processen pågått — fundera därefter kring hur mycket som faktiskt varit vunnet på det — vad skulle en mer eller mindre successiv återgång innebära? Ja – stagflation är inte ett särskilt långsökt scenario och i ärlighetens namn så börjar vissa delar av pusslet kanske även i verkligheten att peka oss i den riktningen.

Är man intresserad av att förkovra sig i vad pandemin kan innebära för den globala ekonomin så är – “Covid19: The Great Reset” av Klaus Schwab och Thierry Malleret – intressant läsning.

Ett exempel på en period med stagflation var under 1970-talet då ekonomin pressades av höga råvarupriser, inte minst priset på olja. Du kan kolla in vår topplista över de bästa sajterna för råvarutrading ifall du tror det kommer gå åt samma håll denna gången.

Betyg: 9.56/10
Minsta insättning: 1200 kronor
Beskrivning: En helsvensk valutamäklare med allt du kan önska. Prova ett demokonto hos Skilling idag!

Riskvarning: 73% av retail kunder förlorar pengar.

›› Läs recension om Skilling›› Gå till Skillings hemsida

---

Publicerad: Onsdag 8 september 2021, kl 17:33
Författare: Johan Berntorp

Andra liknande nyheter