USD attraherar mest intresse för valutahandel

Ingen annan valuta är ens i närheten, när det kommer till daglig omsättning. Majoriteten vill köpa eller sälja dollar inom valutahandel, för det är en relativt säker hamn för investeringar. Som god två kommer dock Euron, som också används i det mest handlade valutaparet: EUR/USD.

Medan valutakurser kan påverkas av ett 50-tal olika faktorer, så brukar man tala om tre anledningar att titta noggrannare på. Värdet på den amerikanska dollarn kan nämligen bedömas utifrån tre vinklar: växelkurser, statsobligationer och valutareserver.

Medan den vanligaste metoden är genom live växelkurser, är sanningen att du måste vara bekant med alla tre för att kunna komma med bra gissningar om vart dollarn kan gå i framtiden och lyckas med valutahandel på nätet.

Växelkurs: Vad de flesta bryr sig om

Detta är dollarkursen jämför dess värde med valutorna i andra länder. Det låter dig bestämma hur mycket av en viss valuta du kan byta mot en dollar. Den mest populära valutakursmätningen är US Dollar Index.
Dessa kurser ändras varje dag eftersom valutor handlas på valutamarknaden. Valutans valutavärde beror på flera faktorer, inklusive:

• Centralbankens räntor

• Landets skuldnivåer

• Ekonomins styrka

När dessa faktorer är starka är också valutans värde starkt. De flesta länder har en flexibel växelkurs och tillåter valutahandel att bestämma värdet på sina valutor. Federal Reserve har många monetära verktyg som kan påverka dollarns styrka. Dessa verktyg gör det möjligt för regeringen att reglera valutakurser, om än indirekt.

Livekursen för den amerikanska dollarn visar dollarns värde i jämförelse med andra valutor, inklusive indisk rupie, japansk yen, kanadensisk dollar och det brittiska pundet.

Denna kronologi förklarar några av dollarns värdeförändringar genom åren:

• 2002-07: Dollarn föll med 40% då USA: s skuld växte med 60%. År 2002 var en euro värd 0,87 dollar mot 1,46 dollar i december 2007.

• 2008: Dollarn stärktes tidigt i den globala finanskrisen tack vare dess ställning som en “säker tillflyktsort” för många investerare, bland andra faktorer.1 Vid årets slut var euron värd 1,35 dollar.

• 2009: Dollarn föll med 20% tack vare skuldfruktan. I december var euron värt 1,46 dollar.

• 2010: Den grekiska skuldkrisen skadade euron och stärkte dollarn.2 Vid årets slut var euron bara värt $ 1,32.

• 2011: Dollarns värde gentemot euron föll med 10%. Det återfick mark senare. Per den 30 december 2011 var euron åter värd $ 1,32.

• 2012: I slutet av 2012 låg euron fortfarande runt 1,32 dollar.

• 2013: Dollarn förlorade sitt värde gentemot euron, eftersom det först verkade som att Europeiska unionen äntligen löste krisen i euroområdet. I december var det värt 1,37 dollar.

• 2014: Växelkursen mellan euro och dollar sjönk till 1,23 dollar tack vare investerare som flydde från euron.

• 2015: Euro-till-dollar-växelkursen sjönk till ett lågt värde på 1,12 $ i mars. Det föll senare till $ 1,05 efter Parisattackerna i november, innan det slutade året på $ 1,08.

• 2016: Euron steg till 1,13 $ den 11 februari då Dow föll till en korrigering på aktiemarknaden. Den sjönk ytterligare till 1,11 dollar den 25 juni, bara två dagar efter att Storbritannien röstade för att lämna Europeiska unionen. Handlare trodde att osäkerheten kring omröstningen skulle försvaga den europeiska ekonomin.3 Senare lugnade marknaderna sig efter att ha insett att Brexit skulle ta år. Det gjorde det möjligt för euron att stiga till 1,12 $ i augusti. Inte långt efter föll euron till 2016-läget på $ 1,04 den 20 december 2016.

• 2017: I maj hade euron stigit till 1,10 $. Investerare lämnade dollarn för euron bland anklagelser om förbindelser mellan president Trumps administration och Ryssland, tillsammans med oro över den nya regeringens förmåga att uppfylla sin agenda.4 I slutet av året hade euron stigit till 1,18 dollar.

• 2018: Euron fortsatte sin uppstigning. Den 15 februari var det 1,25 dollar. I april började euron försvagas efter att president Trump inledde ett handelskrig. I slutet av året var euron 1,14 dollar.

• 2019: Euron sjönk fram till september när den nådde 1,10 $. Det steg kort i december till $ 1,11.

• 2020: Euron stärktes mot dollarn under det första året av COVID-19-pandemin och nådde 1,22 USD i december.

Treasury Notes

Valutakurser är bara en faktor i dollarns värde, dock – dollaren rör sig också i synkronisering med efterfrågan på statsobligationer. US Department of the Treasury säljer växlar och obligationer för en fast ränta och nominellt värde, investerare bjuder på en Treasury-auktion för mer eller mindre än nominellt värde och sedan kan de sälja dem på en sekundärmarknad.

Hög efterfrågan innebär att investerare betalar mer än nominellt värde och accepterar en lägre avkastning, medan låg efterfrågan innebär att investerare betalar mindre än nominellt värde och får en högre avkastning. En hög avkastning innebär låg efterfrågan på dollar tills avkastningen blir tillräckligt hög för att utlösa förnyad efterfrågan på dollar.

Före april 2008 låg avkastningen på den 10-åriga statsobligationsräntan i intervallet 3,34% till 3,91%. Det indikerade en stabil dollarefterfrågan som en världsvaluta.

Här är några av statsskuldhändelserna under det senaste decenniet plus som påverkade dollarns värde

• 2008: Den 10-åriga statsobligationsräntan sjönk från 3,57% till 2,91% mellan april 2008 och mars 2009 när dollarn steg. Kom ihåg att en fallande avkastning betyder en stigande efterfrågan på Treasurys och dollar.

• 2009: Dollarn sjönk då avkastningen steg från ett lägsta värde på 2,23% till ett högt på 3,85% vid årets slut.

• 2010: Från 1 januari till 10 oktober stärktes dollarn då avkastningen sjönk från 3,85% till 2,41%. Den försvagades sedan på grund av inflationsfruktan från Fed: s kvantitativa lättnadsstrategi

• 2011: Dollarn försvagades tidigt på våren men återhämtade sig vid slutet av året. Den 10-åriga statsobligationsräntan var 3,36% i januari. Den steg till 3,75% i februari och sjönk sedan till 1,89% den 30 december.

• 2012: Dollarn stärktes betydligt då avkastningen sjönk i juni till 1,47%, ett 200-årsläge. Dollarn försvagades mot slutet av året då avkastningen steg till 1,78%.

• 2013: Dollarn försvagades något då avkastningen på det 10-åriga statskassan steg från 1,86% i januari till 3,04% vid slutet av året.

• 2014: Dollarn stärktes genom året då avkastningen på det 10-åriga statskassan sjönk från 3% i januari till 2,17% vid årsskiftet.

• 2015: Dollarn stärktes i januari då den 10-åriga statsräntan föll från 2,12% i januari till 1,68% i februari. Dollarn försvagades under resten av året då avkastningen steg till 2,28% i maj och avslutade året med 2,27%.

• 2016: Dollarn stärktes då avkastningen sjönk till 1,37% den 8 juli 2016. Dollarn försvagades då avkastningen steg till 2,45% vid årsskiftet.

• 2017: Dollarn försvagades när avkastningen nådde en topp på 2,62% den 13 mars och växte sedan starkare då avkastningen föll till 2,05% den 7 september. Avkastningen steg till 2,49% den 20 december och slutade året med 2,4%.

• 2018: Dollarn fortsatte att försvagas. Den 15 februari var avkastningen på tioårsnoten 2,9%. Investerare var oroliga över inflationens återkomst. Avkastningen förblev inom detta intervall och steg till 3,09% den 16 maj och sjönk sedan till 2,69% i december.

• 2019: Dollarn försvagades när den 10-åriga avkastningen toppade till 2,79% den 18 januari. Men den 22 mars 2019 inverterades avkastningskurvan. Den 10-åriga avkastningen sjönk 2,44%, under tre månaders avkastning på 2,46%. Det innebar att investerare var mer oroliga för den amerikanska ekonomin på tre månader än på tio år, ett tecken de var oroliga för lågkonjunktur. Avkastningskurvan återhämtade sig och inverterades sedan igen i maj. Den 12 augusti nådde den 10-åriga avkastningen ett treårigt lågt värde på 1,65%. Det var lägre än ettårsavkastningen på 1,75%. Den sjönk till en lägsta nivå av 1,47% den 4 september. Även om dollarn stärktes berodde den på ett flyg till säkerhet när investerare rusade till Treasurys. I slutet av året hade den stigit till 1,92%.

• 2020: Dollarn försvagades och Treasurys sjönk under våren 2020 och började året med 1,88% för 10-årig avkastning och dykade 0,62% i början av april när COVID-19-pandemin började. Avkastningen för alla typer av Treasurys tog ett brant dyk, vilket tyder på utbredd lågkonjunktur, men de kortaste räntorna drabbades hårdast – vilket tyder på att investerare ansåg att 2020 skulle bli ett särskilt tufft år.7 Räntorna på en, två och tre månader tappade alla vägen från drygt 1,5% i början av året till noll den 25 mars, innan man börja återfå något värde nästa månad.

Reserver i utländsk valuta

Dollarn innehas av utländska regeringar i sina valutareserver, vilket är den tredje faktorn som påverkar dess värde. De får in dollar när de exporterar mer än de importerar och får dollar i betalning. Många av dessa länder tycker att det är i deras bästa intresse att hålla fast på dollar eftersom det håller sina valutavärden lägre. Några av de största innehavarna av amerikanska dollar är Japan och Kina.

När dollarn sjunker minskar också värdet på andra lands reserver. Som ett resultat är de mindre villiga att hålla dollar som reservvaluta. De diversifierar sig till andra valutor, såsom euro, yen eller till och med den kinesiska yuanen. Detta minskar efterfrågan på dollarn och pressar dess värde ytterligare nedåt.

Från och med tredje kvartalet 2020 hade utländska regeringar 6,94 biljoner dollar i amerikanska dollarreserver. Det är 60% av de totala reserverna på 12,25 biljoner dollar. Det är nere från en höjd av 66% under 2015. Det är till och med mindre än de 63% som hölls 2008.

Samtidigt var andelen euro i reserver 20%. Det är mindre än de 27% som hölls under 2008. Bankerna hade bara 2% av sina reserver i kinesiska renminbi.

Hur dollarn påverkar den amerikanska ekonomin

När dollarn stärks gör den amerikanskgjorda varor dyrare och mindre konkurrenskraftiga jämfört med utländska producerade varor. Detta minskar USA: s export och saktar den ekonomiska tillväxten. Det leder också till lägre oljepriser, eftersom olja transakteras i dollar. När dollarn stärks kan oljeproducerande länder sänka oljepriset eftersom vinstmarginalerna i deras lokala valuta inte påverkas.

Till exempel är dollarn värt 3,75 saudiska riyaler. Låt oss säga att ett fat olja är värt $ 100, vilket gör det värt 375 saudiska riyaler. Om dollarn stärks med 20% mot euron har riyalens värde, som är fast vid dollarn, också stigit med 20% mot euron. För att köpa franska bakverk kan saudierna nu betala mindre än vad de gjorde innan dollarn blev starkare. Därför behövde saudierna inte begränsa utbudet eftersom oljepriserna sjönk till 30 dollar per fat 2015.

Pengarnas värde motsvarar i slutändan den totala mängd varor du kan köpa med dina medel vid en given tidpunkt. När priserna på mat eller gas stiger minskar pengarnas värde eftersom ett visst belopp nu kan köpa mindre än vad det brukade göra.

Värdet av dollarn över tiden

Dollarns värde kan också jämföras med vad som tidigare hade kunnat köpas i USA. Dagens dollarvärde är mycket mindre än tidigare på grund av inflationen.

Den växande amerikanska skulden väger utländska investerares tankar. På lång sikt kan de fortsätta – lite efter lite – att flytta ur investeringar i dollar. Det kommer att ske i långsam takt så att de inte minskar värdet på sina befintliga innehav. Det bästa skyddet för en enskild investerare är en väldiversifierad portfölj som inkluderar utländska fonder.

Dollartrender 2002-2011: Nedgång

Från 2002 till 2011 sjönk dollarn. Detta var sant med alla tre åtgärderna av tre huvudsakliga skäl som byggde upp varandra: växande amerikansk skuld, bindning och global diversifiering.

Växande amerikansk skuld

Investerare var oroliga över tillväxten av den amerikanska skulden. Utländska innehavare av denna skuld är alltid oroliga över att Federal Reserve skulle låta dollarns värde sjunka så att amerikanska skuldåterbetalningar skulle vara mindre värda i sin egen valuta. Fed: s kvantitativa lättnadsprogram tjänade pengar på skulden, vilket möjliggjorde en artificiell förstärkning av dollarn. Detta gjordes för att hålla räntorna låga. När programmet avslutades blev investerarna oroliga för att dollarn skulle kunna försvagas.

Kvarstad

Skulden satte press på presidenten och kongressen att antingen höja skatten eller sakta ner utgifterna. Detta ledde till bindning, vilket begränsade utgifterna och dämpade den ekonomiska tillväxten. 12 Investerare skickades för att jaga högre avkastning i andra länder.

Världsomspännande diversifiering

Den växande skulden och den efterföljande bindningen ledde till oro bland utländska investerare att dollarn inte var lika pålitlig och att de därför skulle behöva diversifiera sina portföljer med tillgångar som inte var dollarn. Detta bidrog till det nedåtgående trycket på dollarn.

Dollartrender 2011-2016: Förstärkning

Mellan 2011 och 2016 stärktes dollarn. Det var sex faktorer som tillsammans gjorde att dollarn blev mycket starkare efter år av nedgångar:

• Investerare oroade sig över den grekiska skuldkrisen. Det försvagade efterfrågan på euron, världens andra val för en global valuta

• Europeiska unionen kämpade för att öka den ekonomiska tillväxten genom kvantitativ lättnad.

• År 2015 bromsade den ekonomiska reformen Kinas tillväxt. Det drev investerare tillbaka till den amerikanska dollarn

• Dollarn är en fristad under någon global kris. Investerare köpte US Treasurys för att undvika risker eftersom världen återhämtade sig ojämnt efter finanskrisen och lågkonjunkturen 2008.

• Trots reformer fortsatte både Kina och Japan att köpa dollar för att kontrollera värdet på sina valutor. Det hjälpte dem att öka exporten genom att göra dem billigare.

Dollartrender 2016-2020: Fluktuationer med osäkerhet

De senaste åren har resulterat i viss instabilitet i dollarns värde eftersom osäkerheten ökade runt om i världen med president Trump tillträdde 2016 och sedan lågkonjunkturen 2020.

Mellan 2016 och 2020 började dollarn försvagas igen när de ovannämnda globala händelserna som stödde den bleknade in i det förflutna och oro över effekterna av Trump-administrationens handelskrig började väga investerare. Under 2019 och fram till 2020 stärktes den som investerare sökte säkerhet i oro över en hotande global lågkonjunktur, men sjönk så småningom när ekonomin tog itu med effekterna av pandemin.

De mest handlade valutorna

I april 2019 var 88% av handeln mellan US-dollar och andra valutor. Dollarn är inblandad eftersom den är världens reservvaluta. De flesta internationella transaktioner betalas i dollar.

Euron ligger därefter på 32%, vilket är en liten ökning från 2016. Yen carry trades kom på tredje plats 2019, 17%. Diagrammet nedan visar de åtta bästa valutorna och deras procentsatser av globala valutahandel. Procentandelarna uppgår till 200% på grund av att de handlas parvis.

Valuta % världshandeln
USD (U.S. Dollar) 88
EUR (Euro) 32
JPY (Yen) 17
GBP (Pound) 13
AUD (Australian Dollar) 7
CHF (Swiss Franc) 5
CAD (Canadian Dollar) 5
CNY (Chinese Yuan) 4
Other 25

Åtta ledande ekonomiska indikatorer som påverkar valutamarknaden

Här är en titt på åtta ekonomiska indikatorer som har störst inverkan på valutamarknaden.

Bruttonationalprodukt (BNP)

BNP är det viktigaste måttet på den allmänna hälsan i en ekonomi. Sammanställningsprocessen för BNP tar så lång tid att när den äntligen släpps är många delar av den redan kända. Så ofta visar sig förväntningarna vara ganska korrekta. Men om det finns några överraskningar i väntan kan de ha stor inverkan på marknaden.

Trots sin bristande aktualitet hjälper BNP-siffror oss att förstå var vi befinner oss i konjunkturcykeln.

Non farm payrolls

Detta är möjligen den viktigaste ekonomiska indikatorn för valutahandlare, som släpptes av United States Bureau of Labor Statistics, den första fredagen i varje månad. Anledningen till att denna rapport har så stor inverkan på valutapriserna är att NFP: s sysselsättningsdata historiskt är nära korrelerade till BNP och därför kan användas som en snabb indikator på USA: s BNP. Dessutom påverkar denna rapport landets penningpolitik, med tanke på att stabila priser och maximal sysselsättning är två av Federal Reserve: s tre monetära mål.

Federal Funds Rate

En annan amerikanskbaserad indikator, den här, släpptes av Federal Open Markets Committee (FOMC), en kommitté i Federal Reserve System. Dess ansvarsområden inkluderar att fatta viktiga beslut angående tillväxten av amerikanska penningmängder samt räntor.

Kommittén sammanträder åtta gånger om året som en del av sitt schema för att fastställa den amerikanska penningpolitiken. Resultaten av dessa möten kan direkt påverka valutamarknaden. Uttalanden som släpps efter varje möte fungerar som en vägledning för Federal Reserve angående den framtida utvecklingen av dess penningpolitik.

Om FED ändrar Federal Funds Rate eller uppfattningen om dess inriktning för penningpolitiken påverkar det US-dollarn. Och eftersom USD är världens reservvaluta har detta en kaskad effekt på andra valutor.

Konsumentprisindex

Kallas även KPI, detta är ett mått på varorna och tjänsterna och är indexlänkat till en basutgångspunkt. Det ger oss en uppfattning om hur snabbt priserna stiger eller faller. Denna information är viktig eftersom prisstabilitet är en del av den amerikanska Fed: s dubbla mandat.

Eftersom inflationen är direkt relaterad till penningpolitiken kan KPI-rapporten ha en enorm inverkan på valutamarknaderna. Återigen är det avvikelsen från de förutsagda resultaten som vanligtvis har störst inverkan.

Till exempel, om värdet på KPI är mycket högre än väntat, signalerar det att penningpolitiken framöver kommer att skärpas. Allt annat lika kan detta vara hausseartat för den amerikanska dollarn.

Retail Sales Report

Advance Monthly Sales för detaljhandeln, bara känd som Retail Sales, är två veckor in i varje månad av US Census Bureau (en avdelning från US Department of Commerce) kl. 08:30 ET. Denna rapport ger en uppskattning av det nominella dollarvärdet av detaljhandeln tillsammans med den procentuella förändringen i siffran från föregående månad.

De flesta valutahandlare följer de procentuella förändringsuppgifterna mer än det andra innehållet i rapporten. Om det finns en stor skillnad mellan förväntningarna och den rapporterade siffran kan det ha en betydande inverkan på marknadspriserna.

En annan anledning till att denna rapport är så populär beror på personliga konsumtionsutgifter (PCE). PCE anses vara en viktig bidragsgivare till den amerikanska ekonomins tillväxt.

Arbetslöshet

Enkelt uttryckt kan arbetslösheten definieras som procentandelen av arbetskraften som deltar i en aktiv sökning efter jobb. Under återhämtningsperioder fungerar arbetslöshetsdata som en eftersläpande indikator. Arbetslösheten är också nära kopplad till konsumenternas känslor. En längre arbetslöshet är extremt destruktiv för konsumenternas känslor, eftersom den påverkar konsumentutgifterna och den totala ekonomiska tillväxten.

I övrigt anses en försvagande amerikansk arbetsmarknad vanligtvis vara baisseartad för den amerikanska dollarn.

Kapacitetsutnyttjande

Denna indikator hjälper till att analysera den amerikanska tillverkningsindustrins resultat, räknat som en andel av dess fulla kapacitet. Faktorer som normal stillestånd beaktas också. Indikatorvärdet beräknas som ett förhållande mellan industriproduktionsindex och index för full kapacitet.

Kapacitetsutnyttjande återspeglar vanligtvis tillverkningssektorns hälsa. Det belyser också möjliga trender som sannolikt kommer att dyka upp i framtiden, tillsammans med ledtrådar om inflation.

Historiken visar att priser under 78% pekar på en kommande lågkonjunktur. Det kan också betyda att ekonomin redan står inför en lågkonjunktur.

Industriproduktionsindex

Denna indikator mäter nivån på USA:s produktion (i termer av producerat material), jämfört med ett basår, i tre breda kategorier – gruvdrift, tillverkning och gas / el. US Fed sammanställer uppgifterna och skapar denna rapport, som publiceras i mitten av månaden.

Publicerad: Tisdag 20 april 2021, kl 23:14
Författare: Markus Jalmerot

TAGGAR

---

Andra liknande nyheter

Här nedan kan du hitta fler liknande nyheter för att fördjupa dig i ämnet eller läsa om något relaterat.